Jag vet inte vart jag ska börja, eller hur jag ska börja att förklara de senaste dagarna. Det som har präglat dem är steg 1 i reflexologiutbildningen på Kairon.
Jag kastade mig in i detta lite vind för våg, inspirerad av min vän Kaiza.
Jag famlar.
Finner. Ramlar.
Reagerar.
Det är omtumlande. Jag vet inte ens vad det är. Men det är någonting stort och viktigt. Så många olika känslor som har passerat genom kroppen och yttrat sig på olika sätt. Går inte att ignorera. Går inte att blunda när du väl har börjat se.
Som en drog. Vill du ha mer.
Kunskap.
Jag känner mig tom. Tömd. Vakumfylld.
I morse var jag slut i kroppen. Sedan blev jag balanserad. Sedan detta.
Steg 2 i maj. Fortsätter min resa då?
Bryts magin när min ensamma tillvaro ersätts av den alltmer grå vardagen?
Jag undrar. ..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar