Long distance kind of eating.

Att ändra i kosten är alltid en spännande utmaning som framför allt bör lägga fokus på vad du ger till dig själv snarare än vad du förbjuder. Min nya crush är kokoslatte!

resor.

Avsaknaden av bilder här beror på att de helt enkelt inte vill ladda upp, i alla fall inte från telefonen där jag för närvarande har alla bilder. Vill man kolla hur vi har det visuellt får man kolla instagram framfor allt, men det vet nog de flesta av den lilla klick som kikar här och läser mina ord.

Den här dagen var en sådan när jag stängde av väckarklockan för lite snooze och nästa gång jag kikar till är den två minuter innan yogan börjar. Må hända att vi bor så nära vi kan, och att jag kanske hunnit om jag sprintat upp och direkt dit, men det gjorde jag inte. Inledde istället med ett lätt grämande över hela planen med yoga och frukost som nu föll samman, bestämde sedan att det inte skulle få sätta humöret för dagen som precis börjat ju. Vi fick ligga och dra oss och istället gå på förmiddagsyogan och hålla ut med frukost som sedan var sjukt värd ändå. (veganburrito med scrambled tofu mm, tropisk smoothie och latte på kokosmjölk)

Hos er där hemma är klockan strax efter 07, lyssnar på Håkan och läser mail från göteborg. Allt som existerar samtidigt så långt borta, det är skumt att tänka på. Hemskheter i Bryssel, vårväder, scheman, converse...allt känns så avlägset och på något sätt är jag tacksam över det. 

att vi tagit oss tid för det här.

En vardag där man grämer sig för att man missat morgonyogan, fast det finns andra klasser att välja på. Där en god frukost gör hela dagen! Där man är omgiven av en lugn atmosfär och inspirerande människor. Där man kan utmana sig dagligen, fysiskt, mentalt och känslomässigt. Där havet finns 5 minuter bort.

Jag har lite olika kontakt mer er där hemma, olika fomer, olika frekvens. Så får det vara.

Det som framför allt blir tydligt när man lugnar ned sig, lugnar ned all och bara har det gött, låter det parasympatiska nervsystemet festa, är det som flyter upp och blir viktigt. De val man gör, det man ger sin tid och uppmärksamhet åt. Så är det givetvis alltid, men ta bort stressen ur din vardag och föreställ dig skillnaden.

Finlir.

Det här blir min första påsk någonsin utan ägg. Jag sörjer och firar på samma gång.

Vet inte på vilket plan vanans makt håller oss hårdast, men jag skulle gissa på mentalt. 

Psyket det är komplext med alla sina monster, var det hon som sjöng.

Övar på ett lugnt och stabilt sinne varje dag här.

Övning ger färdighet oavsett vad det handlar om, kom ihåg det.

ö v n i n g g e r f ä r d i g h e t

så, vad vill du besitta för färdigheter..?

Yogi kind of life.

Provar sig fram och utvärderar. Drömmer stressiga blodiga drömmar som är väldigt symboliska. Däckar på dagen. Funderar.

Hur härliga alternativ det än finns har jag svårt att motivera att på något sätt bryta den nya vanan med morgonyoga. Gjort det två gånger denna veckan, på grund av sjukdom och pga surf.
Det är inte värt det. Dagen blir inte lika balanserad, sinnet blir inte lika balanserat! Irritation fastnar lättare hos mig o skallen känns tung. Har mediterat o ska på kvällsyoga, moon. Kanske är månen full eller så var det igår. Längesen jag var full. Känns också svårt att motivera i stunden. Att bli det alltså.

Här å där.

Hemmalivet börjar kännas allt mer avlägset, det är väl logiskt. Perspektiv. Kontrasten till det man tänkte att man var rätt nöjd med. Perspektiv. Till ett annat typ av liv.
En hel dag utan yoga till exempel. Konstigt. En hel dag utan mys. Konstigt. Behaglig temperatur utomhus dagtid. Konstigt.
Vissa saker saknas, eller inte saker, situationer. Möten. Möten med er som finns långt där borta. Er som jag tycker så mycket om. Jag vill ha er här.
Ni är hemma och rumlar runt och skaffa barn. Mitt hemma är här nu och det bygger ett avstånd. Samtidigt finns ni nära.

Men. Just nu är det precis såhär jag vill ha det. Fifan!

Lunken.

Morgonsurf. Bra tanke. Svårt utan frukost och med envisa strömmar.
En kropp som är lite öm men som samtidigt börjar bli rörligare.
Olika drömmar.
Låses upp bit för bit, skyndar långsamt.
En strävan. Om mycket bra.
Ja.

En kall skål med smoothie och en lagom varm lite för söt cappuccino.
Ett skrapsår.
Lite ensamtid.
Inre frid.



-Onthego.

Nyepi

Jag smyger undan och lägger mig under acn med kliande myggbett och en lugnare kropp och själ. Här landar yogan på riktigt och går igenom alla lager. Hunnit med fler klasser här än på något av de andra ställena trots att vi inte varit här mer än tre dagar. Det känns skönt! I morgon är det silent day. Allt är stängt och man får inte ens gå ut. Inte tända lampor, laga mat, aktivera sig mm. Vi bunkrade upp med frukt chips och vatten o sen kom ägarna till detta lilla crib över med en fruktkorg och bjöd in oss på lunch i morgon. Bless!
Solförmörkelse oxå.
Tanken är en dag av reflektion meditation och tystnad. Helst ska man fasta. Reglerna är väl inte lika hårda för utbölingar som oss men gatorna patrulleras så man får hålla sig inne.
Det gör inget, här e fresh. Fyra svenskar och en skotsk tjej. Vi klarar oss.

Här är vågorna stora och utsikten från yogastudion mäktig. Rummet är svalt och tätt och avstånden små.

Penestanan

Tillfredsställelsen i att göra sin egna frukost! Euforin över alla fantastiska men ganska dyra matställen med hållbarhetstänk och menyer från mina drömmar. Håller på att ta igen det uteblivna kalori och näringsintaget under sjukdomsveckan. Testar yoga med bejakande av livsenergi där det sjungs mantran. Går på djungliga småstigar högt upp och sover under himmelskt myggnät i mjuk säng.







-Onthego.

Location:Jalan Campuhan,Gianyar,Indonesien