Tack för hjälpen.
Det stämmer, stress är inte fysisk, inte egentligen. Den blir det. Den börjar inifrån och den gröper ur dig. Allt dåligt kommer från början från stress. Allt.
Ibland kan stress vara bra men ovanstående kvarstår. Jag kanske har sagt det förut.
Jag märkte det men ändå inte. I tisdags. Hur det nästan rann över där nånstans med alla packade väskor, koppel, medicin, mat, ombyten, fläng, framförhållning, meck. L o g i s t i k s o m h ö l l p å a t t s ä n k a m i g. För fan.
Ljusflimmer framför ögonen är inte bra. Jag fattar. Vad var jag på väg in i..? Jag ska inte vifta bort det och jag ska lyssna på mina vänner när de säger det som jag brukar säga till dem. Och jag ska säga det till mig själv och jag ska andas och det ska bli ljust i mörkret och allt ska falla på plats. Isär och ihop igen.
Och det ska aldrig ta slut.
Jag ska andas och andas så att magen blir som en ballong vid varje inspiration och jag ska fan bli inspirerad till att leva ännu mer.
Jag ska lyfta blicken från skärmen och titta ut och se. Le. Vara och känna och andas och lyssna. Och jag ska höra.
Så är det.
Ikväll är natten extra lång men sova ska vi inte. Vi ska leva i natt som om det vore den sista. Vem vet om det är det...?
- bloggat på språng.
lördag, oktober 26, 2013
torsdag, oktober 24, 2013
Siffror och år.
Det slog mig, och jag sade det, igår när vi satt på yakis toplfloor och hade det väldans trevligt.
Av människorna runt bordet var det endast en som jag kände för ett år sedan. Jag tycker det är anmärkningsvärt. Och fint. Ingen prestige i det så sätt, jag vet att alla inte hat flexibiliteten att göra en sån sak mitt i veckan, butstill.
Blessed.
Stressed. Det var nåt slags flimmer för ögonen men allt är som det ska sa han och tänkte samma lika och sen var det bra. Tog tillbaka mig själv lite där. Kanske båda. Och just i det där är det nog som det ska vara. I allt ammat också, alltid, på sätt och vis.
Kaffebaren. Karlsson. Onsdagsgunget, peepsen, minnena från då. En annan tid, en annan krets. Ser tillbaka på den med kärlek och omfamnar den nya.
Sjukt tacksam över allt detta.
Året. En tid av förändring. Det stämmer nog.
Tack för att ni finns.
- bloggat på språng.
Av människorna runt bordet var det endast en som jag kände för ett år sedan. Jag tycker det är anmärkningsvärt. Och fint. Ingen prestige i det så sätt, jag vet att alla inte hat flexibiliteten att göra en sån sak mitt i veckan, butstill.
Blessed.
Stressed. Det var nåt slags flimmer för ögonen men allt är som det ska sa han och tänkte samma lika och sen var det bra. Tog tillbaka mig själv lite där. Kanske båda. Och just i det där är det nog som det ska vara. I allt ammat också, alltid, på sätt och vis.
Kaffebaren. Karlsson. Onsdagsgunget, peepsen, minnena från då. En annan tid, en annan krets. Ser tillbaka på den med kärlek och omfamnar den nya.
Sjukt tacksam över allt detta.
Året. En tid av förändring. Det stämmer nog.
Tack för att ni finns.
- bloggat på språng.
tisdag, oktober 22, 2013
Mat.
Mina fruar matar mig.
Jag älskar er lite mer för det.
Fyi.
- bloggat på språng.
Jag älskar er lite mer för det.
Fyi.
- bloggat på språng.
Location:Redbergsvägen,Göteborg,Sverige
Svunna dagar.
Rörigt. Ute. Inne. Jag kommer hem och fastnar mitt i ingenting istället för allting.överslagshandling, naturens lag.
Höstens mörker grep sina klor om mig igår.tyngde min axel, lade sig som en bindel för mina ögon och ville pressa ned mig i ett smalt hål. Drogs upp halvvägs av doften av tända ljus och soppa. Sällskap. Det som toppade det hela var klyschiga fake it til you make it. Nöjd till slut och det är ju vad som spelar roll.
Borde this and that.
Tack sjukvården och posten. Skickar brev som inte kommer fram som gör att jag missar tid fast jag hade kunnat och får vänta till december på nästa. Det känns igen. Kan inte skälla på tjejen i luren när jag vet att hon är jag. Jag är Hon. Vi är alla en.
Fysiskt ryck rensar kanske skallen till att planera och packa. Jag ska bara runt till, olika fruar, center, jobb, lokaler, platser....allt är en plats.
Du lever kvar i mitt minne fast det var ett tag sen nu.
Vi som skulle vara vänner.
Just det.
Orden känns tomma men det är väl så man spelar.
En gång var det sommar.
Jag har svårt att låta bli att sakna den.
- bloggat på språng.
Höstens mörker grep sina klor om mig igår.tyngde min axel, lade sig som en bindel för mina ögon och ville pressa ned mig i ett smalt hål. Drogs upp halvvägs av doften av tända ljus och soppa. Sällskap. Det som toppade det hela var klyschiga fake it til you make it. Nöjd till slut och det är ju vad som spelar roll.
Borde this and that.
Tack sjukvården och posten. Skickar brev som inte kommer fram som gör att jag missar tid fast jag hade kunnat och får vänta till december på nästa. Det känns igen. Kan inte skälla på tjejen i luren när jag vet att hon är jag. Jag är Hon. Vi är alla en.
Fysiskt ryck rensar kanske skallen till att planera och packa. Jag ska bara runt till, olika fruar, center, jobb, lokaler, platser....allt är en plats.
Du lever kvar i mitt minne fast det var ett tag sen nu.
Vi som skulle vara vänner.
Just det.
Orden känns tomma men det är väl så man spelar.
En gång var det sommar.
Jag har svårt att låta bli att sakna den.
- bloggat på språng.
fredag, oktober 18, 2013
När största delen av dagen går åt till att äta brunch med vänner är livet rätt bra ändå. Samtidigt smider man planer. frukostdejterna är de bästa!!
Fått grejer från holistic så nu finns det D-vitamin och så ska jag köra chlorella ett tag igen. För övrigt tar jag d-vitamin i hög dos, e-vitamin, basbalans, vetegräs och emellanåt magnesium. D-vit för att det behövs. E för huden. Basen för att basa kroppen från försurningar. Magnesium för att hjälpa musklerna att slappna av. Chlorella för protein, vitaminer och utrensning. Vetegräs för sitt grymma innehåll och för att det är så sjukt gott med äppeljuice. Tar silver också. Kollodialt. En skvätt varje dag, minst. Och desmond får i sitt vatten.
Smörjer, steker och slänger i kokosfett lite här och var.
Linfröolja också, i smoothie, på sallad...
Dessutom är det kålsäsong. Åt fräst svartkål t middag igår och hade den i smoothien i morse (se ovan). Det finns så mycket bra skit alltså!
Men nu ska jag sova så jag e vaken när frukostsällskapet kommer i morgon.
Fredagsschema: frukostdejt. Hemmahäng, reflexologi för att hjälpa trigga en förlossning, fikadejt, massera, middagshäng. TGIF.
Fått grejer från holistic så nu finns det D-vitamin och så ska jag köra chlorella ett tag igen. För övrigt tar jag d-vitamin i hög dos, e-vitamin, basbalans, vetegräs och emellanåt magnesium. D-vit för att det behövs. E för huden. Basen för att basa kroppen från försurningar. Magnesium för att hjälpa musklerna att slappna av. Chlorella för protein, vitaminer och utrensning. Vetegräs för sitt grymma innehåll och för att det är så sjukt gott med äppeljuice. Tar silver också. Kollodialt. En skvätt varje dag, minst. Och desmond får i sitt vatten.
Smörjer, steker och slänger i kokosfett lite här och var.
Linfröolja också, i smoothie, på sallad...
Dessutom är det kålsäsong. Åt fräst svartkål t middag igår och hade den i smoothien i morse (se ovan). Det finns så mycket bra skit alltså!
Men nu ska jag sova så jag e vaken när frukostsällskapet kommer i morgon.
Fredagsschema: frukostdejt. Hemmahäng, reflexologi för att hjälpa trigga en förlossning, fikadejt, massera, middagshäng. TGIF.
onsdag, oktober 16, 2013
Idag.
Idag är jag trött. Oändligt. Mest i skallen. Jag gör tvärt emot vad jag kanske borde och tar en takeawaycapuccino. Jaja.
På väg.
Alltid på väg.
Saknar sommaren.
Mycket.
Just nu.
Fick vinterförnimmelser igårkväll, påminde mig om tjusningen i allt det där frostiga. Man kan längta, men jag vet inte om längtan är årstidsbunden egentligen. Det kanske bara är ett svepskäl.
Ska lämna tillbaka boken idag. Jag tror d blir på pricken i tid. Utläst och allt. Jodå, jag kan om jag vill. Hemska Sverige fick den mig att tänka. Eller snarare hemska rädslor, fega människor. Och modiga vackra.
Jag skulle också säga samma, att det var värt det.
Trots alla brännande orättvisor och död i boken slog det mig att det som smärtade mig mest att läsa inte var när unga, vackra män dog alldeles för tidigt. Inte när elkablar snärjde strupar på luft eller älskade nekades att gå på sin livskamrats begravning.
Nä.
När Holger, efter ett helt liv i tysthet och ensamhet, har förberett en middag för två. Två marinerade kycklingfiléer, två tallrikar, två Ramlösa, två vinglas....och kommer hem ensam. Det skär i mitt innersta.
Tragiskt är allt.
Men de andra, de unga vackra, de har i alla fall levt. Levt till fullo. Då känns det på nåt sätt lindrigare att dö ung. Inbillar jag mig.
Jag kan inte säga att jag är rädd för att dö. Men jag vill inte dö med osagda ord, väntande äventyr, på väg. Jag vill inte missa något. Men det får ju bli som det blir.
Nu ska jag in och domdera i svett och sen verkar nog solen skina. Jag är nog piggare då.
- bloggat på språng.
På väg.
Alltid på väg.
Saknar sommaren.
Mycket.
Just nu.
Fick vinterförnimmelser igårkväll, påminde mig om tjusningen i allt det där frostiga. Man kan längta, men jag vet inte om längtan är årstidsbunden egentligen. Det kanske bara är ett svepskäl.
Ska lämna tillbaka boken idag. Jag tror d blir på pricken i tid. Utläst och allt. Jodå, jag kan om jag vill. Hemska Sverige fick den mig att tänka. Eller snarare hemska rädslor, fega människor. Och modiga vackra.
Jag skulle också säga samma, att det var värt det.
Trots alla brännande orättvisor och död i boken slog det mig att det som smärtade mig mest att läsa inte var när unga, vackra män dog alldeles för tidigt. Inte när elkablar snärjde strupar på luft eller älskade nekades att gå på sin livskamrats begravning.
Nä.
När Holger, efter ett helt liv i tysthet och ensamhet, har förberett en middag för två. Två marinerade kycklingfiléer, två tallrikar, två Ramlösa, två vinglas....och kommer hem ensam. Det skär i mitt innersta.
Tragiskt är allt.
Men de andra, de unga vackra, de har i alla fall levt. Levt till fullo. Då känns det på nåt sätt lindrigare att dö ung. Inbillar jag mig.
Jag kan inte säga att jag är rädd för att dö. Men jag vill inte dö med osagda ord, väntande äventyr, på väg. Jag vill inte missa något. Men det får ju bli som det blir.
Nu ska jag in och domdera i svett och sen verkar nog solen skina. Jag är nog piggare då.
- bloggat på språng.
Location:Arkaden,Göteborg,Sverige
onsdag, oktober 09, 2013
Sjudagarslån.
Bibblan har sjudagarslån. Det sätter press på läsaren. Jag antar att jag behöver press ibland. Ändå blir jag ofta lite sen.
Det kostade sex kronor.
Sagt ett känslosamt adjö till kroppen min för att gå vidare till Jonas tårar. Dem man inte ska torka utan handskar.
Parallellt fortsätter etopiens fängslade att berätta sin historia.
Jag har en kvart på vagnen. Knappt. Sida 1.
Jag börjar iaf i tid.
- bloggat på språng.
Det kostade sex kronor.
Sagt ett känslosamt adjö till kroppen min för att gå vidare till Jonas tårar. Dem man inte ska torka utan handskar.
Parallellt fortsätter etopiens fängslade att berätta sin historia.
Jag har en kvart på vagnen. Knappt. Sida 1.
Jag börjar iaf i tid.
- bloggat på språng.
30sekunder.
Ibland känns det som om ni kör om mig i den yttre filen. Ibland i porshar, ibland i värsta kombovolvon med fyrhjulsdrift och bagageutrymmes större än mitt rum. Ibland kanske någon i en sån där Audi TT som jag en gång fick ett löfte om att en gång äga. Det visade sig vara ett tomt löfte. Det gör inget. Inte nu.
Vissa av er bränner förbi med gasen i botten, med siktet framåt, men tunnelsyn och ingen som helst koll på hur mycket bensin som finns kvar i tanken.
I tanken. Vad finns kvar i tanken?
Tanken om nu.
Andra kanske vrider på huvudet, ser mig, låtsas att inte se. Eller vinkar. Vissa kanske tycker synd.
Jag cyklar i högerfilen, pumpar fart med mina quadriceps. Hamstrings. Etc.
Jag känner vinddraget! kör bara så snabbt benen förmår. Vilar i nedförsbackarna, kämpar i uppförsbackarna. Jag rullar. Till ljudet av däck mot asfalt och den tysta musiken i mitt inre.
När jag tittar åt vänster blir jag lite förvånad.
Jag trampar på, men stannar för en matpaus när jag behöver det. Jag har inte rent mjöl i påsen, jag har glutenfritt i kleankanteen.
Jag gör som jag vill när jag vill.
Och fastän jag kanske rör mig långsammare står jag ändå och väntar på de andra längre fram. Fosho.
Vi ses, baby.
- bloggat på språng.
Vissa av er bränner förbi med gasen i botten, med siktet framåt, men tunnelsyn och ingen som helst koll på hur mycket bensin som finns kvar i tanken.
I tanken. Vad finns kvar i tanken?
Tanken om nu.
Andra kanske vrider på huvudet, ser mig, låtsas att inte se. Eller vinkar. Vissa kanske tycker synd.
Jag cyklar i högerfilen, pumpar fart med mina quadriceps. Hamstrings. Etc.
Jag känner vinddraget! kör bara så snabbt benen förmår. Vilar i nedförsbackarna, kämpar i uppförsbackarna. Jag rullar. Till ljudet av däck mot asfalt och den tysta musiken i mitt inre.
När jag tittar åt vänster blir jag lite förvånad.
Jag trampar på, men stannar för en matpaus när jag behöver det. Jag har inte rent mjöl i påsen, jag har glutenfritt i kleankanteen.
Jag gör som jag vill när jag vill.
Och fastän jag kanske rör mig långsammare står jag ändå och väntar på de andra längre fram. Fosho.
Vi ses, baby.
- bloggat på språng.
måndag, oktober 07, 2013
Jag ligger på golvet, igen, och sträckläser Kristian Gidlund eftersom det bara är ett sjudagarslån som går ut idag. Som vanligt är jag lite sen och förbannar mig över det samtidigt som jag inte bryr mig.
Läser hans historia,
hur hans värld rasar.
Insuper olika tragedier genom olika kanaler.
Varför?
Är det för att lyfta min egna tillvaro?
Tror inte det.
Mest för att känna.
Tröttheten har blivit mer fysisk men ändå inte kroppslig.
Mentalt är den mer ett äsch.
Orka.
Jag vet inte om det är bra eller dåligt men måste göra det såhär.
Precis som du måste göra det,
på ditt sätt.
Om det är på samma sätt kanske vi möts där,
bortom tallarna.
- bloggat på språng.
En ny vecka. Igen.
Hej sköna måndag.
Jag sover ut bland allt som ligger och trängs i min säng. Jag har återigen spenderat ett dygn hos min andra familj. Det egna hemmet halkar ibland lite efter.
Funderar på om jag ska ta upp kampen om fest nästa helg. Det var ju så länge sen nu.
Framför mig ligger en öppen vecka.
Kokade gröt på kokosmjölk. Slängde in tvätt. Gick promenad med Johan och Martin i öronen. Steg för steg för steg. Det är fortfarande varmt ute.
Vet inte om det är en lunch eller en andra frukost.
Nymalet kaffe. Knäcke med jordnötssmör och banan.
Berlin är bokat. Jag måste maila han, duden. Läser i GP om en helt fantastisk veganfrukostbuffe i Berlin. Den ska vi testa, Kajsa.
Diskar någon annans disk och tar flera andetag.
Ibland är allt så öppet att man liksom inte vet vad man ska ta sig för.
Spelar wordfeud med främlingar. Det borde väl stimulera hjärnan åtminstone lite?
- bloggat på språng.
lördag, oktober 05, 2013
Höstmode, on.
Känner efter igen, men höstmodet är definitivt på, och helt annorlunda än sommarmodet.
Jag snackar inte om kläder, utan state of mind.
Inte ens fast jag är bjuden på fest är jag sugen. Jag går hem och sover på golvet igen. Sover så att armarna domnar och jag knappt kan vända mig. Gör det med möda, lägger foamrollen under nacken, pillar på paddan och packar snabbt grejer och antar erbjudandet om sällskap på andra sidan stan.
Nästan där.
Påvägfolk på vagnen, att dem orkar, tänker jag.
Som jag brukar säga, det är skönt med kontraster. Hösten går i andra färger, skiftar åt...jag vet inte.
- bloggat på språng.
Jag snackar inte om kläder, utan state of mind.
Inte ens fast jag är bjuden på fest är jag sugen. Jag går hem och sover på golvet igen. Sover så att armarna domnar och jag knappt kan vända mig. Gör det med möda, lägger foamrollen under nacken, pillar på paddan och packar snabbt grejer och antar erbjudandet om sällskap på andra sidan stan.
Nästan där.
Påvägfolk på vagnen, att dem orkar, tänker jag.
Som jag brukar säga, det är skönt med kontraster. Hösten går i andra färger, skiftar åt...jag vet inte.
- bloggat på språng.
Location:Viktoriagatan,Göteborg,Sverige
fredag, oktober 04, 2013
Mat.
Det handlar i grund och botten om vad man stoppar i sig.
Idag är det kanelbullens dag och folk frossar med andra ord i mjöl.
Mjöl blir som klister i tarmen. Punkt.
Man kan inte äta ignorant och bli förvånad över följderna. Eller jo...det är ju det alla gör. Nästan alla. Upplys er! Istället ser ni snett på folk som inte gör som ni gör. Man kanske inte vill äta på McDonalds. En cheeseburgare som legat i en påse i en källare i fem år och fortfarande ser likadan ut. Mums.
Kanelgifflar.
Hur kan man äta det?!
Gå din egen väg.
Min matdag började med frukost hos Sandra. Toppades med Amandas bästa blackbeanbrownie med jordnötssmör.
Hemmalunch med lemonmasalaburger, bladspenat, purjolök, tomat, avocado, hemmagjord hommus.
Nu ska jag ned på och kaffa.
Ät vad du vill men tääääänk.
- bloggat på språng.
Idag är det kanelbullens dag och folk frossar med andra ord i mjöl.
Mjöl blir som klister i tarmen. Punkt.
Man kan inte äta ignorant och bli förvånad över följderna. Eller jo...det är ju det alla gör. Nästan alla. Upplys er! Istället ser ni snett på folk som inte gör som ni gör. Man kanske inte vill äta på McDonalds. En cheeseburgare som legat i en påse i en källare i fem år och fortfarande ser likadan ut. Mums.
Kanelgifflar.
Hur kan man äta det?!
Gå din egen väg.
Min matdag började med frukost hos Sandra. Toppades med Amandas bästa blackbeanbrownie med jordnötssmör.
Hemmalunch med lemonmasalaburger, bladspenat, purjolök, tomat, avocado, hemmagjord hommus.
Nu ska jag ned på och kaffa.
Ät vad du vill men tääääänk.
- bloggat på språng.
torsdag, oktober 03, 2013
Utan rutin, fin.
Att dagarna är olika och saknar rutin är ganska charmigt. Det skulle driva många till vansinne men jag njuter.
Idag njuter jag av en köpp kaffe och mina tankar (och sociala medier, jaja) på café såhär på morgonkvisten. För att jag var tvungen att gå upp tidigare för att lämna skrutten. Motvilligt gick ser bättre än förväntat trots den sena kvällen. Det är nog för att skallen är ren. Ren och Björn. Tack vare.
Jag tar på mig saker. Andras saker. Fysiska saker. Omedvetet. Jag undrar varför. Jag känner det idag. Fan.
Jag måste skärpa mig.
Hur gör man det?
Oktober, den tredje, och här sitter jag. Livet dundrar på, förbi och är här. Alltid. Som ditt andetag, närvarande i allt du gör, även om blicken är frånvarande tom.
Waiting for you to come on home
and turn me on, sjunger hon.
Vem
Är
Du,
Undrar jag.
- bloggat på språng.
Idag njuter jag av en köpp kaffe och mina tankar (och sociala medier, jaja) på café såhär på morgonkvisten. För att jag var tvungen att gå upp tidigare för att lämna skrutten. Motvilligt gick ser bättre än förväntat trots den sena kvällen. Det är nog för att skallen är ren. Ren och Björn. Tack vare.
Jag tar på mig saker. Andras saker. Fysiska saker. Omedvetet. Jag undrar varför. Jag känner det idag. Fan.
Jag måste skärpa mig.
Hur gör man det?
Oktober, den tredje, och här sitter jag. Livet dundrar på, förbi och är här. Alltid. Som ditt andetag, närvarande i allt du gör, även om blicken är frånvarande tom.
Waiting for you to come on home
and turn me on, sjunger hon.
Vem
Är
Du,
Undrar jag.
- bloggat på språng.
Location:Redbergsvägen,Göteborg,Sverige
Ah.
Jäkligt bra dag. Otippat lång och avslutas klartänkt. Tack alla inblandade. Fem grader och sex timmar.
- bloggat på språng.
- bloggat på språng.
Location:Redbergsvägen,Göteborg,Sverige
tisdag, oktober 01, 2013
Smooth.i.
Min smoothie ser precis ut som senap men smakar helt annorlunda.
Jag slängde i:
En banan
En avocado
Linfröolja
Mandelsmör
Kanel
Solrosfrön
Rå kakao
Mandelmjölk
>>krämig, senapsfärgad, len och förhoppningsvis ganska mättande. Kanske skulle tagit jordnötssmör istället, testar nästa gång!:)
- bloggat på språng.
Förödande materiell
Hösten alltså.
Den drar igång min köplust. Sitta inne och trösta sig med mys.
Mysiga koppar, mysigt te, lampor, doftljus, tyg, vadsomhelst! Dela med sig t andra av detta mys. Gräva ned sig i böcker, drömma sig bort.
Vaffan.
Tunga kassar tvingar hem mig för fix och nyttigheter innan jag får andas med Krispig (rå!?) höstluft.
- bloggat på språng.
Den drar igång min köplust. Sitta inne och trösta sig med mys.
Mysiga koppar, mysigt te, lampor, doftljus, tyg, vadsomhelst! Dela med sig t andra av detta mys. Gräva ned sig i böcker, drömma sig bort.
Vaffan.
Tunga kassar tvingar hem mig för fix och nyttigheter innan jag får andas med Krispig (rå!?) höstluft.
- bloggat på språng.
Att hösten är här med sol, färg och kall luft vill jag ändå helst fira med att gå i ide. Det är iaf känslan denna morgon när jag masat mig upp för att träffa Lina för frukost. Snart vänder det. Men ide känns ändå som en väldigt bra idé. Väldigt.
Trots att solen bryter igenom de färggranna lövverken, trots allt det bra. Det vore skönt, kanske skulle det råda bot på min allmänna trötthet, kanske inte.
Vakna till vår.
Det hade varit värt att testa.
Det skulle vara värt att testa.
Det är.
Men hur?
- bloggat på språng.
Trots att solen bryter igenom de färggranna lövverken, trots allt det bra. Det vore skönt, kanske skulle det råda bot på min allmänna trötthet, kanske inte.
Vakna till vår.
Det hade varit värt att testa.
Det skulle vara värt att testa.
Det är.
Men hur?
- bloggat på språng.
Location:Ullevigatan,Göteborg,Sverige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)