Klockan ringde 5.30, jag snoozade i nästan 10min innan jag klev upp och förundrades över att jag ändå kunde vara så pigg vid den tiden på morgonen (något som givetvis inte håller i sig speciellt länge, men ändå). Väntade på att Gunnar (pensionären) skulle komma o hämta Desmond. Hann äta och göra mig iordning och till o med frysa in köttfärsen som annars skulle ha blivit dålig:-) När Gunnar dök upp var det en mindre sugen liten hund som tvingades ut i minusgraderna. Fick bärhjälp.

Själv cyklade jag till Ackis för min sista dag på förlossningen. Dagen har gjort mig trött och något förlöst barn blev det inte:-( Fick bara se en förlossnig men det får väl duga.

Sen ringde snubben som ska flytta in i flogst lgh och talade om att han måste få ett skriftligt intyg av mig för att han ska få flytta in tidigare än 1feb. Så löjligt! Jag har ju redan lämnat in nycklarna och sagt tack o hej. Men men, ska ta en promenad sen och möta upp med honom så att han kan få det...dagens god gärning kanske? (Fast jag har redan gjort en god gärning: höll i en nyfödd bäbis när pappan, som var ensam med barnet, var tvungen att gå på toaletten och ingen uppmärksammade honom i brist av tid)

Nu borde jag typ skriva pm eller plugga men jag orkar inte! Jag vill bara slappa. På torsdag e jag ju ledig, DÅ kan jag orka skriva lite. Eller? De ska komma o tapetsera här i veckan också. Lite bökigt, men skönt, då är det klart sen. Ska bara försöka flytta mina möbler till mitten av rummet så att de kommer åt väggarna. Det är ju lätt när man e stor som en myra. Tssss.. Idag fyller endokrin massa år.

Sköna söndag

Jag njuter av att vara ledig två dagar i sträck. Det har jag banne mig inte varit sen praktiken satte sina klor i mig! But I´m still alive!!!

Igår var mamma o pappa här och hjälpte mig att städa ur det sista ur lägenheten i Flogsta. Lite vemodigt ändå, men jag trivs bra här. Kan bara inte låta bli att sakna Ica väst (haha, det är sant) och promenadstråken. Nåja. Idag gick jag ned på stan och droppade nycklarna i studentstadens brevinkast så nu är det bye bye forever. Sen passade jag på att gå lite i affärer när jag ändå var nere på stan. Handlade lite också. I like! Och innan dess städade jag lite i badrummet och så. Och nu har jag hittat en artikel som jag ska basera mitt pm på. Känns som jag har varit ganska produktiv idag ändå. Dessutom har jag hunnit ringa dottern i den galna familjen (se förra inlägget) och möttes av tfn svararen (yes). Talade in och berättade att jag hittat hundvakt på annat håll. Bye bye forever!

Har hunnit med att träffa Åsa i typ 5 minuter också. Nu kurrar magen så den ska få lite överbliven pizza och sen ska jag kolla igenom mitt pass för nu ska jag hoppa in och vicka kl 17. Det bidde fanimej 6 pass denna vecka trots att jag vickade bort ett av mina egna. Gött då får man lite $$$$ och det är ju aldrig fel.

Nu börjar det se riktigt ok ut här hemma också så nu är ni välkomna på besök-om jag kan hitta en lucka i mitt schema;-) Influttningsfest får väl bli nån gång innan sommaren iaf. Cheers.

Den galna familjen

I jakten på dagmatte träffar man på en salig blandning av människor. Bland annat har jag träffat "den galna familjen" som jag kallar dem. Jag måste dela med mig...
En kvinna svarar på min annons genom att ringa upp mig och det hon säger låter bra. Hon är sjukskriven och hennes dotter är hemma med barn, de har dessutom stor erfarenhet av hundar. Jag bestämmer träffa med dem hemma hos dem senare samma dag. Oplanerat blir det så att Veronica och Smilla följer med på besöket (vilket jag nu är glad över eftersom jag har någon som har delat upplevelsen med mig-för det var en upplevelse). Kvinnan är pratglad och berättar hela sitt liv för oss (typ). Hon berättar också vem hennes dotter är och hur det ligger till med hennes barn och barnafadern, detta trots att dottern i fråga sitter bredvid oss. Kan hon inte prata själv? Det visar sig sedan att hon kan det och att hon trots sin tämligen unga ålder verkar vetttig och mogen (till skillnad från vissa andra 16-åringar). Sedan kommer yngsta sonen hem, en grabb på kanske 8 år. Jag är inte van vid barn i denna åldern och därmed inte heller van vid någon som är överallt på en och samma gång, som sätter på tvn, klättrar över och under saker, frågar saker, visar saker lyfter upp min hund stup i ett etc etc. Detta samtidigt som mamman i familjen pratar på *vem ska man lyssna på?* Sedan börjar hundarna skälla och jag går ut i hallen där de befinner sig och ser att ytterligare en familjemedlem har kommit hem-äldsta dottern. För henne verkar det inte konstigt att det står 2 skällande hundar och en främmande person i hennes hem. Hon tar knappt notis om mig, men klämmer fram ett "hej" innan hon fortsätter in till bordet och dunsar ned på en stol och svarar frustande på mammans frågor i den rätta tonårsandan som man inte kan undgå att känna igen sig i. Hon ställer frågor som berör mig till sin mamma fast jag sitter precis där. När vi sedann ska gå kommer andra sonen hem.... På vägen hem var huvudet helt tomt, kändes som man hade skrivit en tenta eller nåt. Tänkte dock ge dem en chans och des var där 2 dagar förra veckan. Sedan har jag fortsatt att träffa folk som svarat på annonsen för att ge alla en chans (så till den milda grad att jag blev illamående av allt socker och koffein jag blev bjuden på när jag var på besök). När jag frågat i stort sett alla, men inte hittat nån som kunde va hundvakt imorgon smsade jag tjejen (dottern) eftersom det var hon som så att säga skulle ha huvudansvaret. Undrade om hon kunde ha honom imorgon och skrev att jag fortfarande höll på att "intervjua" folk. Ojoj, det dröjde inte länge förrän jag blev uppringd av en upphetsad mamma som talade om för mig att antingen så väljer jag dem, eller så gör jag inte det, och det faktum att jag fortfarande träffade andra betydde att dem inte dög. Jag var alltså otrogen, och skulle väl inte väga utnyttja dem igen utan att ha fattat ett beslut. Hon pekade på allt de kunde erbjuda och ställa upp på och var helt oförstående när jag försökte förklara att jag faktiskt bestämt träff med andra innan jag ens hade hört något från henne. Dem skulle jag då skita i att ens träffa-för sannolikheten att de skulle kunna erbjuda något bättre var väl obefintlig. Eller? tröttsamt. jävligt tröttsamt. Och därmed ströks dem från listan på potentiella hundvakter. Synd för dottern som faktiskt verkade juste.
I vilket fall som helst så ser det ut att finnas ljus i tunneln, jag har även mött personer jag känner mer för och situationen känns inte lika omöjlig längre.

början på slutet?

Frågan är om jag verkligen kommer palla den här våren? Det känns redan som det är sjukt mkt. Klockan ringde strax före halv 6 imorse och efter att ha lämnat desmond hos KC family var jag på ackis i tid 6.45. Praktiken i sig är det inget fel på för tillfället, helt OK och sköna människor. Det jobbiga är att man på den övriga tiden inte hinner med det man vill göra. Speciellt inte att slappa. Jag slutade 16.00. Var inte hemma förrän 1h senare (byta om, rödljus, hämta des och promenera hem med honom). Då har jag knappt 45 min innan jag måste gå iväg till mitt yoga pass som börjar 18.00. Så nu har jag landat hemma, hunnit prata med Manne och slängt in nåt i ugnen. När jag har ätit ska jag gå ut med Desmond och sen gå och lägga mig. Och morgondagen kommer att se snarlik ut. Och dagen efter det också. Sjuksköterskeyrket tar inte hänsyn till att det är helg. Icke. Så...jag får jobba, men utan lönen och utan friheten att kunna vara helt ledig på fritiden. Nu syftar jag inte till träningen, desmond eller så för det är ju självvalt, men trots praktiken så måste vi ju skriva PM, söka vetenskapliga artiklar och reflektera hit och dit. Så vad jag undrar är:
hur ska jag ha tid att träffa mina vänner?
hur ska jag ha tid att träffa Manne?
Hur ska jag ha tid att plugga till omtentan?
Och hur ska jag klara det här utan att gå in i en betongvägg?
Det kanske går, det är inte omöjligt, men det känns ganska tufft redan nu. Men i mina ögon finns det inte egentligen något som jag kan välja bort för att lätta på bördan. Så till vida jag inte vill hoppa av min utbildning, vansköta min hund eller bli en otränad soffpotatis. Så...varför klagar jag egentligen?
snurrigt.
Utöver detta har jag x antal utbildningar i sthlm som jag måste gå, det blir typ 6 helger i sthlm i vår eller nåt sånt. Kul, men jobbigt. Dessutom har jag vänner som fyller år, som jag inte sett på länge, en lägenhet att inreda, och tro det eller ej-men även en kropp som ibland behöver vila.
Ja, det kan ju inte bli annat än spännande;-)

förvirrad student

Ja, allt är minst sagt snurrigt för tillfället. Vi har nämligen börjat med vår mastodontpraktik som vara under 15veckor denna terminen. Jag ska börja på min första praktikplats idag, familje BB. Det kluriga är att få ihop allt, dvs se till att man har tillräckligt men inte för många timmar där man ska räkna in även seminarium mm samt få detta att funka ihop med de resterande timmar som man får ägna åt sitt liv. Sedan ska man ovanpå detta skriva PM ("som bara ska vara kul" enligt lärarna-så idiotiskt!) och förbereda små reflektioner till andra seminarium. Gah!

Förutom detta är det tydligen grymt svårt att hitta en dagmatte åt Desmond. X antal personer har svarat på annonser, men de verkar inte ha läst vad som efterfrågas eftersom de sedan backar ur av en eller annan anledning. Tss. Nu har jag annons ute i unt och den måste generera svar, annars kan det bli tight. Som tur är så har jag nu en del som kan ställa upp (tack). Många små vänner som Bamse brukar säga. Igår var Desmond hos en 16-åring. Det gick bra till att börja med. Sedan gick det mindre bra. Hon skulle komma å lämna honom och sa vid första samtalet att hon skulle komma om ca 30min. Ca 60min senare ringer jag och då är hon inte ens på väg. "kommer om 15min". Efter dryga 15min ser vi bussen, som hon skulle suttit på, rulla förbi och försvinna bort. Jag ringer igen. Då har hon missat bussen varpå jag har fått nog och åker och hämtar honom. På grund av detta missar vi träningen och kvällen blir inte alls som vi hade tänkt oss. Det är inte hela världen, men det är långt från optimalt. *help*

Nu måste jag göra mig iordning. Orka! (och praktiken har inte ens börjat än-hur ska detta gå?)

stress

Halihallå! Här är man fångad av en stormvind och värre lär det kanske bli om man ska tro på väderprognosen. Här fixas det och donas i lägenheten och blir ganska trevligt tycker jag:-) Har precis beställt fina, dyra tyger som ska upp som dekoration på väggarna. Så har jag äntligen fått mitt trollhassel i en dyr kruka i vardagsrummet...om man ändå vore rik...

Stressen beror dels på att jag inte hittat någon hundraprocentig dagmatte till Desmond för våren, griper efter halmstrån och har nu skickat in 3 dyra (såklart) annonser till unt. Hoppas de generarar svar! Sedan är det väl lite stressande det här med praktiken, iaf innan man vet vad det innebär och vilka tider man får. Måste även lära in pilates passet som jag ska ha på torsdag. Jag tror att jag måste göra upp en liten budget nu när allt kostar mig så mkt. Tycker männen borde skicka brev med lite pengar till sina stackars kvinnor som på den gamla goda tiden;-) Men det kanske inte är helt jämnlikt i dagens strävan efter jämnställdhet? Fast just nu skulle iaf inte jag bry mig.

Nu är det vitt ute.
Hade en trasslig tentamorgon med svårskrapad bilruta, fastfrusna cyklar och brist på parkering, men det gick. Frågan är hur det gick på tentan. Troligtvis inget vidare, men just nu skiter jag i det för det är så himla skönt att bara ha den överstökad och få vara helt ledig i i alla fall 3 dagar. Fixa i lägenheten, handla på IKEA.
Idag har jag även hunnit med yoga och pilates, klassfest (mini) hos grannarna, träffat Tina och Anna,...känner mig ganska nöjd ändå. Men middagen blev lidande...man kan ju inte hinna allt. Har varit enormt dålig med maten som inflytten här men planerar ändring from imorgon. Ska göra paj...mmm....

Nyinflyttad

Nu sitter jag i vår nya (student)lägenhet, i mitt nya rum som fortfarande luktar lite rök. Första intrycket var väl kanske inte det bästa på jorden. Hela lägenheten luktade rök, städningen var det si och så med....hål och fläckar på väggarna etc etc. Men men möbler blev det bättre, samt vetskapen om att vi ska få omtapetserat i sovrummen:-) Har ändå gått bra...jag hade ju inte packat nåt innan, men nu är allt här! Stackars Des har varit orolig och fick lite mjäll....men nu e han nog nästan lika trött som jag. Känns lite konstigt att helt plötsligt bo här, men det blir bra. Större och närmare stan. Bara det liksom.

Vi singlade slant om rummen. Är det inte knäppt att rummen är olika stora (sovrummen). Som tur var hade jag turen på min sida den här gången och fick det stora rummen. I like.

Tur att man har en mamma som inser att man kommer bli grymt hungrig när man flyttar och gör pastasallad, paj och bröd dagen innan för att nära utsvultna flytt"gubbar". Nu har vi även varit på Willys (mediokert intryck) och handlat så vi iaf överlever till imoron. Som sagt, jag kommer att sakna ICA Väst. *snyft*

Flugan är på exmansfest och vi blev även bjudna på drinkparty hos Carro som nu e vår granne (vi kan se in till dem lite), men just nu vill jag egentligen bara sova. Synd, för det hade varit kul annars! Nu måste jag snart fylla på näringsförrådet. To be continued...

Pics

Här kommer lite bilder från övergången till det nya året

Jag.

Brogge, Tessan och Kurol.

Henke tar för sig av maten.

Flugan och Ulle.

Jonas, Fio och Tessan.

Mia, Anna, Ida, Ulle och Kenling.

Charlotta och Jens.

Ulle och Kenling.

Anna och Ida.

Danne, Manne och Fredrik.

2007 ångest

Verkligheten börjar smyga sig på i takt med att alla lämnar västerås igen. Det medför ÅNGEST. Och det blir ju inte roligare av att vi fick tentaresultat på den tredjedel som var kvar-och jag såklart inte klarade. Bajs. Manne har åkt. När ska vi hinna ses nästa gång? Till sommarn känns det som...Jag sitter här med tonvis av plugg på mina axlar, så känns det iaf. Jag har liksom ingen ork att ta tag i allt som jag borde. OCH min tröja kliar.

Men jag har i alla fall varit och fått en aromainpackning plus av Piggelin (åsa). Det var ljuvligt och räddade dagen:-) Så har jag varit på djurmagazinet och köpt en bilsele åt D så att han numera kan åka bil säkert. Och köpt greenies åt Fido så att hans tänder inte ska ramla ut. Känns iaf som man gjort nåt bra idag.

träning-en drog

Kom precis hem från att ha kört ett pass...var lagom peppad innan, men nu...wow. Det är grymt vilken effekt träning har på kroppen, och själen också för den delen. Me like.

Fan vad tiden går fort nu för tiden. Nytt år. Julen bara försvann nånstans...vad hände egentligen? Nu åker alla hem till sina städer/länder igen och man förväntas ta itu med studier och skit som man har väntat med tills det nya året eftersom man ju "i alla fall måste få lite ledigt". suck. orka. Manne åker hem imorgon. När ses vi igen? (don't know) Är jag verkligen redo för tenta nästa vecka? (nej) Hinner jag bli? Är jag tillräckligt utvilad för att köra igång och dra ut på praktik om 1,5v? Jag har fan inte ens packat upp mina böcker ur väskan! Jag har inte tittat på pilatesövningarna som jag ska ha pass i nästa vecka. Jag har inte packat nåt och jag ska flytta till helgen. arghhhhhh....jag förlitar mig på någon hemlig kraft som brukar se till att det mesta går, trots allt.Hoppas det funkar även denna gång.

Och hoppas att du får ett riktigt gott, nytt år.

Jag firade med drygt 20pers hos Manne. Maaasssa mat. Sedan med maaassssa folk på Varda, och sedan tillbaka till manne för efterfest. Puh. I säng halv 6. Men det var kul:-) Tog kort...måste lägga upp nåt...men orkar inte nu...lägger till sen.