är världen grå, men ändå en nyans ljusare än under mörkrets timmar.
I natt var det inte roligt kan jag säga.
Det är inte roligt nu heller, men vad hade jag räknat med.
Upp som en sol ned som en pannkaka.
Jag ska försöka ta mig samman. Packa upp. Packa om. Dra till Kaiza.
Vara stark.
Och jag måste också öva body combat. Nu kan jag inte skjuta upp det längre.
Jag dricker pulver chailatte från NZ, har ingen aptit. Känner jämna mått av ångest, sentimentalitet, panik, sorg. Känns ju väldigt positivt det här.
Vill snabbspola.
Vill vara glad.
Jag är iaf glad för alla fina jag har runt omkring mig, som stöttar mig och alltid finns där när orden måste ut. Det verkar vara lite av en ond trend som går nu. Det är svart eller vitt. Allt eller inget. I mitt fall tyvärr svart. Men svärta behövs för att släppa in ljuset, jag vet. Tiden läker alla sår, jag vet. Men det hjälper mig inte just nu, eller hur?
Nödvändigt ont.
ont.
ont.
ont.
aj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar