Spårvagnstankar.

Man kan minnas och man kan sakna. Man kan tacka för det som var och tänka att vägar kan korsas igen. Eller inte. Att inte veta är ibland ganska skönt.
Ibland blir man galen.
Jag tycker det är dags för nya bekantskaper, nya möjligheter. De kommer med våren, med värmen, med solen och de tidiga morgnarna som jag har börjat uppleva.
Och jag ska banne mig få livet att funka utan de där stora kompromisserna som tar mer än de ger. There is always a way.
Always.
Frustrationen är utbytt mot hopp och envishet.
Jag visste att det skulle komma.
Dags för frukost nr 2:)


- bloggat på språng.

Location:Nickelmyntsgatan,Göteborg,Sverige