Rörigt. Ute. Inne. Jag kommer hem och fastnar mitt i ingenting istället för allting.överslagshandling, naturens lag.
Höstens mörker grep sina klor om mig igår.tyngde min axel, lade sig som en bindel för mina ögon och ville pressa ned mig i ett smalt hål. Drogs upp halvvägs av doften av tända ljus och soppa. Sällskap. Det som toppade det hela var klyschiga fake it til you make it. Nöjd till slut och det är ju vad som spelar roll.
Borde this and that.
Tack sjukvården och posten. Skickar brev som inte kommer fram som gör att jag missar tid fast jag hade kunnat och får vänta till december på nästa. Det känns igen. Kan inte skälla på tjejen i luren när jag vet att hon är jag. Jag är Hon. Vi är alla en.
Fysiskt ryck rensar kanske skallen till att planera och packa. Jag ska bara runt till, olika fruar, center, jobb, lokaler, platser....allt är en plats.
Du lever kvar i mitt minne fast det var ett tag sen nu.
Vi som skulle vara vänner.
Just det.
Orden känns tomma men det är väl så man spelar.
En gång var det sommar.
Jag har svårt att låta bli att sakna den.
- bloggat på språng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar