Ligger på mage och tänker på hur allt det här påminner så mycket om mitt egna. Drar ned axelbanden och jobbar bort krysset på ryggen, vet att den är backad. Bandet till axel kan man inte dra lika lätt.
Möter sköna typer och blir van vid sådant jag knappt trodde fanns fast jag har sett det. Kan inte minnas det men är i det. Nya rädslor dyker upp, men vi gör annorlunda nu, jag och hon och hon. Vi springer inte, vi betraktar och smakar.
Smakar det surt kan man spotta ut det o stirra argt på det tills det förtvinar och löses upp. Det är en bra grej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar