Skåne i sorg.

När jag var liten var jag i Skåne varje sommar, i Höllviken hos mormor och morfar. Huset beläget några hundra meter från stranden. På senare år har besöken blivit allt färre, mycket beroende på att de gamla inte orkat ha oss där lika länge (det var i alla fall vad mamma sade). Förra sommaren bestämde jag i alla fall att jag ville åka dit så det gjorde vi. Besöket bjöd på härlig strand och möte med mormor och morfar precis som förr.

I somras somnade mormor. Skåne besöket var inte like roligt och himlen grät liksom alla vi andra. Ett drygt halvår senare är vi tillbaka för upprepad procedur, nu sover morfar i graven bredvid mormors. Vila i frid.