När det nya liksom tycks fejda bort i brist på tillräckliga minnen och distans blir man påmind om det som en gång var och dess känsla. Så dyker du upp i tvådimensionell form, följer efter mig men vägrar våga.
Jag måste undra varför.
Hur livets vägar går.
Är i nuet. I tystnaden. I tröttheten. I hungern. Nyfiken på framtiden. Undrandes över allt.
Trygg men osäker.
Peppad men trött.
Optimistisk men less.
Som alla andra men tvärtom.
Var är du?
Vem är du?
När?


- bloggat på språng.