Förutsägbart.

Jag blir inte ens förvånad över beskedet. Jag blev nog mer förvånad över det första än att det inte blir av. Kanske är det min pessimism över det här som bidrar till slutresultatet, vad vet jag?
...redan igår när tveksamheten slog till rensade jag bort eventuella hopp och ersatte dem men andra hopp, som på sätt och viss var så mkt starkare. De är dem fortfarande. Ingen aning och realismen i dem men skam den som ger sig. Det här är inget val jag har det är bara nåt som vägrar lämna mig. Någon som vägrar lämna mig. I tankarna åtminstone.
Får jag önska mig nåt i trettioårspresent skulle det väl vara det.


- bloggat på språng.

Location:Källhusgatan,Göteborg,Sverige