Morgon.

Det blev inte alls som vi tänkte.

Så jag vaknar upp i min egna säng igen. Alldeles för tidigt. Mardrömmen tvingade upp ögonen och fast det är ljust ute dröjer känslan kvar.
Den hemska.
Kroppen är återhämtad, vill göra nåt. Magen är sugen på nybakat bröd. Orden som möter mig borrar små hål av...medlidande kanske det är. Hur blev det såhär egentligen?
Ingen idé att tänka på egentligen. Nu är nu. Jag gillar ju det.
Nu är nu och i morgon åker jag till Brasilien.


- bloggat på språng.