Försöker minnas vad jag åt t lunch igår, om jag har kvar min matlåda på jobbet.
Kan inte minnas. Alls. Helt tomt.
Står med patientens frikort i handen och frågar efter det.
Springer hit, springer dit.
Varmt.
Varje dag kan jag läsa i GP om vårdens brister. Det är bra, för det kommer krascha snart, och då kommer alla att se, märka. Sjuksköterskor som jobbar röven av sig är fler än man kan räkna. Det är fan tragiskt.
Hela samhället ska spara in. Snabba lösningar, ohållbara lösningar. Laga med tejp och kasta åt ett annat håll, lägga på någon annans bord. Titta åt ett annat håll.
Man orkar inte.
Folket på golvet ska lösa allt.
För vad?
På bekostnad av sig själva.
Självklart, sånt gör man väl?

Kostnadsekonomiskt My ass.
Cheferna fattar inget för de sitter bakom sina höjochsänkbara skrivbord och lägger på sig i vikt. Sen gör de gastricbypass.
Kanske.
Jag kräks.

Jag behöver way out west.
Snart!!!

- bloggat på språng.