I mina skor.

Det är mycket fast det är lite och det är banne mig kvalitet. På allt.
Jag rundar av kvällen med stillhet, bibliotheque, te, koreografi och reflektioner.
Veckan skjöt iväg minsann, och det ena avlöser det andra. Jag behöver precis all tid och jag nyttjar den väl. Det som halkar efter är allt som inte är här precis nu, eller i närheten. Det blir avlägset. Förlåt för det, men det är så jag måste leva. Här. och. nu.
För i morgon är en annan dag.
Tacksam.
Tacksam för allt i mitt liv faktiskt, och allt som lett fram till detta och att detta kommer leda fram till alltdetandra. Som kommer sen. Tack på förhand kan man säga.
Alla som finns i mitt liv är så bra. Ja, du. Känner mig löjligt priviligerad.
Allra allra mest just nu för spontanitet, samtal, stöd och svett. Till alla ni som gör det möjligt: TACKSOMFAN.
Jag kommer att fortsätta tjata om det här.

Jag tror bara jag ska avverka några ord till och sedan vila. Fredagar är inte mina nätter, dem är sömnens. Jag har body pump 87 i kroppen och i huvudet och minst tre timmars tuff träning i morgon.