jag njuter fortfarande av ledigheten och den fantastiska friheten i att lägga upp varje dag efter vad jag känner för. lyckades även med att disciplinera mig tillräckligt mkt för att äntligen ta mig till bikramstudion igen. idag lyckades svetten frambringa irritation ju längre in i de 90 minuterna vi tog oss tillsammans. det fick min stubin att krympa och huden att längta efter att möta frisk luft.
när man träffade någon igår men det känns som evigheter sedan.
blisseh.
tröttheten kom som ett sms så jag kastar in och skjuter upp resten till morgondagen. prokastinerar, säger de trendiga, men jag tycker det är ett bullshitknowitallkindofword. förra året var jag på väg till halmstad med ett härligt gäng och hade ångest över att jag var den enda som inte ingick i en parkonstellation. det visade sig förstås bli en mycket fin helg med shitloads of mat ändå.
detta året firar jag med ett nytt fantastiskt gäng där jag höjer medelåldern drastiskt, men ingen bryr sig. där parkonstellationer är till för att skapas och där det bara är en av alla som jag faktiskt kände för ett år sedan. en har jag fortfarande inte träffat och resterande är jag mycket tacksam över att ha fått lära känna i det senaste. tack hunden.
det är fint det här, hur allt kan dyka upp helt plötsligt och liksom få det andra att kvitta lite. hur människor hittar mig, hur jag hittar dem, hur allt existerar och byts ut.
det tycks mig oförklarligt att jag för ett år sedan inte alls kände eller hängde med linastinaandreasemildavidmalin. vissa består och vissa dyker upp igen. fikade idag med en vän och vi skämdes över att vi faktiskt inte setts ordentligt på 2 år fast vi bor i samma stad, men något fick oss att sätta oss på samma bänk förra veckan. universum tyckte att det gått för lång tid.
vi mä.
<3 p="">
när man träffade någon igår men det känns som evigheter sedan.
blisseh.
tröttheten kom som ett sms så jag kastar in och skjuter upp resten till morgondagen. prokastinerar, säger de trendiga, men jag tycker det är ett bullshitknowitallkindofword. förra året var jag på väg till halmstad med ett härligt gäng och hade ångest över att jag var den enda som inte ingick i en parkonstellation. det visade sig förstås bli en mycket fin helg med shitloads of mat ändå.
detta året firar jag med ett nytt fantastiskt gäng där jag höjer medelåldern drastiskt, men ingen bryr sig. där parkonstellationer är till för att skapas och där det bara är en av alla som jag faktiskt kände för ett år sedan. en har jag fortfarande inte träffat och resterande är jag mycket tacksam över att ha fått lära känna i det senaste. tack hunden.
det är fint det här, hur allt kan dyka upp helt plötsligt och liksom få det andra att kvitta lite. hur människor hittar mig, hur jag hittar dem, hur allt existerar och byts ut.
det tycks mig oförklarligt att jag för ett år sedan inte alls kände eller hängde med linastinaandreasemildavidmalin. vissa består och vissa dyker upp igen. fikade idag med en vän och vi skämdes över att vi faktiskt inte setts ordentligt på 2 år fast vi bor i samma stad, men något fick oss att sätta oss på samma bänk förra veckan. universum tyckte att det gått för lång tid.
vi mä.
<3 p="">
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar