bones.

tafatta försök att greppa det som finns överallt och ingenstans hela tiden.
va?
inser vidden av allt det där och i samma ögonblick släpper jag allt för att det är det enda som går fast allting ändå finns kvar.


upprepar upprepar. allt som finns är nu. allt som är är nu.

att försöka förstå en ö utan botten, nä det är ingen idé. det är det ingen som gör.
i drömmarna bryter jag mina egna ben och gör folk mjuka, men någonstans är det enda jag ser den där andra skelettstrukturen.
den där.
det är inget mjukt alls över den även om kanten är rundad vet ingen vad som finns därunder.
blixtar och dunder? magiska under?

skala av dina tankar och allt runtomkring.

för alla som vågar finns det hopp.
therefore, I hope.