det blåste upp till någon slags tromb och alla snurrade vi runt utan att fatta vad som var upp.ned.in.ut.höger.vänster.rätt.fel.där.intedär.
inte jag.
jo.
nu har det mojnat och allting är nytt, men bekant. som att vi virvlade omkring, tappade allt fotfäste, gick i tusen bitar och fogades samman igen. till samma smet. till synes likadana, oförändrade. och ja, man kan låtsas att det är så, men man vet ju.
och samtidigt vet man ingenting.
kasta in en joker i leken och allting förändras.
en vana. en gnista.
en oslipad diamant. misstagen tant.
blyg fjant.
nä, larvig.
jag tror att hon fattar nu. kan ta på sig mina glasögon för en liten stund.
medan jag tänker på allt tänker jag på henne och önskar henne universum. det kan blåsa upp tusen tromber till, men hennes sida lämnar jag aldrig.
vissa saker vet man bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar