Det finns en vilja i kroppen nu igen, den är på väg tillbaka. Kräver näring och varsamhet. Det finns en ovan svaghet vid minsta lilla övertramp och direkta kvitton då de görs. För tillfället i något slags limbo av trötthet blandat med koffeinstress som gör att jag inte kan somna men heller inte orkar ta mej upp ur sängen för att göra något alls annat än att just ligga här. Belöning och bestraffning för dagens utflykt och stora måltid som innefattade första kaffen på drygt en vecka. Klockan är tio på kvällen. Jag kan andas genom näsan och behöver inte hosta.
Det går framåt.
-Onthego.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar