tisdag, september 09, 2014

extraordinary ordinary.

Man kan ha en plan, det kan vara bra. Än bättre är att vara öppen för avstickare på vägen och i slutändan kanske planen går åt helvete ändå. Then may so be it.
Jag läser Tolle, äntligen. Bra Maria.

Så blev den här dagen baserad på känsla och formad av slumpmässiga(?) tillfälligheter, eller av attraktionslagen kanske. Hur som helst sa kroppen ja till vila och nej till bikram i morse. Och resten av jaget lyssnade och rättade sig efter kroppen. Kanske det var intuitionen också.
In i salen för att pusta speglar tills svetten ändå lackade och vidare på skor, slitna och oklackade.
sneakers.
ärenden, ärenden. byter byxa mot byxa och bok mot bok. skrivna ord i luften möts i en fusion som blir verkliga ord som uttalas, som aldrig vill ta slut, som blandas med koffein och protein när omvärlden krymper och kvittar. Vi kvittrar. En kiwi och en albatross.

en enhörning. opiumhandlare. sten. magma. koncentrerad sol. urban buddah. liten låda av mörker. tesked. myra. yoda. kärleksmums. indian. pocahontas. minilejon. kiwi. snöre. stycke.


mycket. så mycket. slits mellan this and that.
känner kreativitetens ådra peta mig på skuldran när luften sveper in. ser hur dagarna försvinner och hur jag romantiserar nätterna och skimret de medför. är det mitt förhållningssätt för att gå in i hösten?

jag vill skriva avtal och äga dig om natten, tala tyst till ditt undermedvetna tills din andning lättar och du kan kisa utan dis. jag vill tvinga dig till medvetenhet och göra detsamma med resten av världen, men jag vet att man aldrig kan tvinga.
men man kan pocka. man kan vara och det ska jag.
ser redan hur den stora fågeln har ändrat sitt sätt att föra sig, vingspannet spelar ingen roll.
det spelar ingen roll.

Inga kommentarer: