Soundtrackoftoday.

Det kommer att bli ungefär sex dagar ensam i Bangkok totalt sett. Dagar, kvällar när jag knappt yttrar ett ord till någon. Man frågar om priset, man frukostkupong, säger tack och frågar efter sin rumsnyckel. Stämbanden vilar.
Nätet finns på hotellet så mestadels vilar även tummarna från mobilskrivande (men inte nu).
Men prisa spotifys offlinefunktion!
Strändernas solnedgångar är ett minne blott, dock finns de bevarade x flera i luren. Nu sitter jag och ser ljuset ändra färg på en sits uppvärmd av dagens sol mellan siam center och paragon. De solskygga thailändarna som tidigare skyndade över torget, som i vilken europeisk stad som helst hade varit fylld av uteserveringar, har nu vågat sig fram, släntrar.

Peolewatching.

Jag har fått höra mig själv beskrivas som iakttagande många gånger nu. Betraktande.
Just because I'm quiet doesn't mean that I'm not aware.
Idag har jag tonsatt med pure heroine och det är som om färgerna blir klarare med musikens förstärkning, och med ens blir hela mitt väsen tydligare. Sprider vibbar utan tvekan, lär mig. Igen.

Jag har suttit här en del och tittat. Läst. Varit. Lyssnat. När himlen mörknat ytterligare några nyanser ska jag vända på klacken och traska hemåt (home is where the heart is) och jag tror. Jag tror att det kan vara dags för den där två timmarsmassagen ikväll.
Unna unna.
Borde provpacka. Tror (vet?) att jag kommer få besvär med att klämma ned allt i ryggsäcken nu. Det är vad en vecka i Bangkok gör, trots att jag tycker mig varit ganska sparsam med inköpen. Ganska. Om det ens säger nåt.
Ändå är det rätt värt. Kan leva på det här, rent materiellt (och andligt, mentalt) länge till en femtedel av vad det skulle kostat hemma och dessutom mer unikt. Så rättfärdigar jag det för mig själv när jag omöjligt kan välja rött eller vitt och tar båda. Sa jag att jag är våg? :)

Idag skiftar jag i nyanser av grönt och jag gillar det.
Jag sitter här och filosoferar och tänker på henne och dig och honom och dem. Hur vissa personer bara fastnar någonstans och vägrar ge sig av trots att man försöker. Jag undrar vad det är jag ska komma fram till för att göra det.
Intrycken. Avtrycken. Avtryckaren. Tryckaren. Ryckaren.

Dags att bege sig, jag reser mig snart och välkomnar kvällen i sakta mak.
Grönt och lila.
Skimmer.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mr feet.

Förra gången jag var i Bangkok bodde jag också på det här hotellet och så upptäckte jag mr feet, ett massageställe precis runt hörnet. Trots att jag bara bor ett kast med liten boll ifrån central world är det inte direkt ett ställe man som turist går förbi. De har krut i nävarna på mr feet, det lärde jag mig sist. Hann då med två tvåtimmars sessions med en timme fot- följt av en timme thai-massage. Sen var man mör så det tjöt om det.
Idag var jag lite sen så nöjde mig med en timmes fotmassage. Har inte tagit alls mkt massage den här resan, en Thai och 1,5fot men de andra kan ju slänga sig i väggen jämfört med det här. Kajsa, jag måste visa dig Bangkok nån gång-utan barn!
Fötterna och underbenen är mosiga.

Dagen blev lite dyrare och lugnare än igår. Man kan säga att beachen har bytts ut mot malls och kokosnötterna mot greentealatte. Kontentan är väl mindre bränna, mer motion och ömma fötter.
Idag har jag fortsatt med de stora mallsen och egentligen inte handlat så mkt men rätt dyra grejer för att vara här, men rätt billiga om det skulle vara hemma. Inget krafs mao utan en jacka som väger så mkt att jag helt klart måste ha den på mig på flygen framöver (men dit jag ska är ju kallt så...), ett par skor som jag oxå måste ha på mig, och en grym klänning av samma märke som jag minns att jag förälskade mig i sist. Nöjd!

Ska prova detta i lugn och ro, ta en dusch och tvätta upp lite grejer. Ja, jag köpte tvättmedel för att lämna in tvätt här på hotellet kostade massor.
Ska kolla upp och fundera på om krafterna finns för att göra chatuchak i morgon. Det är en giiiiiiigantisk helgmarknad där det finns allt. Svettigt och billigt är det. Och ett måste om man är i Bangkok över helgen vilket jag nu råkar vara. Hoppsansa.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredagen, del 1.

Idag blev den längsta sovmorgonen på hela resan, vaknade 9:30 och vände mig om, förvånad över att jag var ensam i sängen. (Elin, vart är du?)
Det blir väl så när man har delat rum och säng med mellan en och fyra personer i flera veckor, lite öde.
Kontentan blev väl för stor säng, för låg volym på alarmet och en lång gårdag. Inte för att det gör nåt, jag har ju inte mkt att stressa över nu. Iaf inte tidsmässigt. Eller nej, inget. Stress kan vara bra ibland dock men inte oro:



Word.


Fick iaf speeda på för att hinna äta frukost och nu ska jag byta rum och flytta upp två våningar eftersom jag blir kvar här ett tag till. Måste ta ut pengar. Pengar pengar. Jag har visst namnsdag idag. Jag ska vinna idag. Man behöver betala räkningar idag. Jag kan göra det ikväll för här ligger vi ju före:)

Ska packa ihop och röra mig uppåt. Se vad jag har kvar i klädväg som är rent. Ska man duka under och lämna in lite tvätt kanske. Ja kanske. Slippa komma till Kina med en rygga full med skitiga kläder:)

Det blir nog fler ord i rymden nu när jag är ensam, behöver vädra lite. I såna här lägen älskar jag sociala medier och allt sånt lite mer.

Förresten. På grund av min försovning tog papayan slut på frukostbuffen. Fail. Men de hade padthai! I morgon vaknar jag tidigare.




Posted using BlogPress from my iPhone

Maten.

Frukosten var nudlar och sånt men det fanns papaya. Kärlek till papayan!!
Lunchen blev lite grön mango, de här färska vårrullarna, en snickers (behövde den!) och en icedgreenteamilk (jävlgott).
Middagen blev en kall sojaespresso, en kokosyoghurt och mera papaya. Omvänt fo shooo, det är ju så jag jobbar.

Det vet du.


Posted using BlogPress from my iPhone

Repost!

Okej det här blir en uppsats, jag vet för jag har redan skrivit den en gång, men lyckades inte spara.
Det fanns en anledning till att jag valde det här linnet i morse. I morse när jag med hoppfull nudelfylld mage tog en overprized taxi till kinesiska ambassaden där äventyret började. Man kan säga att dagen har varit något av en prövning.
Trots köerna och att jag stod i fel kö gick det ganska snabbt. Sen började det. Krånglet. Det jag behövde fixa, lost någonstans i Bangkok, var följande:
1. Få tag i Veronica och få henne att omgående skicka kopia på sitt pass och visum (hade 40min på mig och inget wi-fi).
2. Skriva ett brev på engelska som förklarar vad jag arbetar med. Fint att jag har tre jobb och eget företag. Missförstod dock detta först och trodde att min arbetsgivare skulle skriva det vilket resulterade i en extra runda.
3. Skriva ut ovanstående. Lättare sagt än gjort när man har vissa dokument på luren och inga sladdar och inget wi-fi. Och så tidspressen och värmen.
4. Ta nya foton till visumet. Hittade en automat men missade i all stress att man inte fick ha bara axlar på fotot så fick springa ned ännu en gång. Tur att jag hade en sjal i väskan. Har nu massa små foton att ge till mina vänner, eh.
5. Ta kopia på pass och visumstämpel. Till synes enkelt om man är vid ett internetcafé men jag missade detta i all annan stress och fick springa ytterligare en gång.
6. Boka ny biljett t Shanghai eftersom det inte alls går att ansöka om varken express eller rush-visum som hemsidan säger utan det kommer ta fyra arbetsdagar. Biljetten är inte ombokningsbar. När jag ska boka ny hänger sig datorn. Får hjälp av morgonpigga Elin och Ellinor (tack!) och får till slut köpt en dubbelt så dyr biljett och printar ut.
När jag kommer tillbaka t ambassaden vill de inte släppa in mig för de har stängt. Lyckas charma dem.

Så. Nu blir det 6 hotellnätter i osäkra Bangkok istället för 2. Här utnför tältar folk och det är avspärrat.
Men när allt var klart andades jag en massa. Hittade tillbaka utan taxi, strosade i gallerior UTAN att shoppa och påmindes om att detta faktiskt är en stad jag känner och tycker om. Så vaffan! Dessutom ligger mr feet runt hörnet. Där man köpa 2h fot och thaimassage för 100kr. Tror fan jag är värd flera såna vändor. Någon ville uppenbarligen testa min stresstålighet idag. Tack för era stöttande ord och tankar, de nådde fram och jag uppskattar dem miiiiiicket.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Kära dagbok...

Hej.
Ska nu avnjuta en sista lunch på ön innan jag lämnar för den här gången. Sitter återigen i lugnet på sarikantang och inväntar en papayasallad och shake. Taxin kommer om 1,5h och sen ska jag färdas mot ett Bangkok som jag hoppas har lugnat ned sig en smula. Vaknade före 06 i morse och vinkade av tjejerna som skulle med buss i ottan. Såg en helt ok soluppgång på haad rin och somnade sedan om på leelabeach där jag kramat ur mina sista strandtimmar. Siktar på solläge på båten också så än är det inte helt slut.
I Shanghai är det trettongrader. Det känns kallt. Jag vill inte använda skor igen men det här är väl den sista barfotapromenaden på ett tag befarar jag. När havaianas känns som stövlar, hur ska jag då lyckad förpassas in o converse?
Jag njuter av mina lyxproblem.

Lite skumt att vara allena nu efter att ha umgåtts mer eller mindre konstant med olika folk. Ovant men kanske tid för det. Reflektion. Tankar. Så är det nog.




Soluppgång.


Aktuell utsikt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det här skulle jag, i de bästa av världar, stoppa i mig varje dag:

Padthai
Papaya med lime
Fresh coconut
Cocosshake

Thailand är ett fantastiskt matland för mig.
Vad jag möjligtvis saknar är lite Italien, rötjut, ost och pesto. Avocado.

Men sjukt nöjd är jag över att avnjuta resans bästa cocosshake och Padthai med utsikt över leela beach, resans bästa strand.
Så är det.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Ban Tai,Thailand

Tredje gången gillt.

Familjen har krympt så de senaste nätterna har jag delat bungalow med två personer med hål i sina underben. Ska för tredje och sista gången checka ut från lotus paradise och styra tillbaka mot koh phangan för ny strand och återförening med vän hemifrån.
Mot haad thien!















- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:อ.เกาะพะงัน,Thailand

Koh Tao.

Livet har tagit fyra utav fem till koh Tao. Instant like infann sig hos samtliga och det kändes som någon slags befrielse att lämna koh phangan inför den stundande fullmånefesten när byn började invaderas av neonfolk. Det kändes ganska billigt på något sätt, trots att intentionen var att delta.
Det var inte meningen.
Sorgen ligger i att nr fem är kvar på ön med dropp i armen och ett hål i benet.

Tao bjuder på en helt annan atmosfär. Vi gillar den och vi saknar dig, Elin.
















- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:อ.เกาะพะงัน,Thailand

jag känner mig själv så jag visste väl att jag skulle sitta här och charmas av natten fast jag ska upp svintidigt. jag tömmer kylskåpet och mejerichockar mig själv med varm choklad med grädde. på ekoråkakao, spicad med kanel och eucalyptushonung och lite agave. inte fy skam. mättande också.
sen ska det banne mig bli padthai och papaya för hela slanten. och cocosvatten.
fyyyyyyfanvadgött.
halva mitt kungarike för daglig papaya. typ.

har jag glömt nåt?
saker är bara saker.
ska ta tag i det sista. mycket snart.
är lite trött faktiskt.
lite.
lite som kan gå över om jag vill.
frågan är
vill jag
?

Cykler.

Jag äter. Tränar(svettas). Äter. Tränar. Äter. Sover.
I pauser kollar jag på serier, tvättar svettiga kläder, diskar och träffar lite folk.

Jag är rätt jävla nöjd med den här vardagen! Ändå sticker jag iväg snart. Jag byter förmodligen mest ut träningsdelen men kommer svettas ändå.

Jag har det såhär för att jag vill. Om man vill så kan man.
Sådeså!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Luft!

Att strosa!
Måndag. Ledig. Bikrammat. Kollat suits. Käkat bananpannkaka, smoothie och chokladtårta. Hur bra?

Nu kan man nästan luras att det är vår. Solen skiner, ganska varmt. Grus i skorna. Luft. Tankar. Kärlek.
Känns overkligt att jag e på stranden om en vecka.

Vad som slår mig är att många i periferin jagar en hälsosam livsstil så till den milda grad att de lever mentalt och känslomässigt förpestat vilket inte egentligen är bättre än tvärtom. Vakna!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ah!

Så bra helg.
Det hände lite såhär och lite annat smygigt så nu är jag tlööööött.
Om en vecka är jag i Thailand.











- Posted using BlogPress from my iPhone

pausar i weeds eftersom det gav mig lite ångest, men det kommer jag över snart.
upptäckte den nya säsongen av girls, men strömmingen fuckade upp inför avsnitt 5.
när kommer mer av gengångare?
så i väntan på allt började jag kolla på suits.
sånt här gör man när man har tid och man får reda på spelningar för sent.
i morgon blir d andra bullar.

och jo förresten, jag ska se om jag kan sluta tvätta håret med schampo. har haft en schampokaka utan massa skit i den senaste tiden och tvättat en gång i veckan. nu var det en vecka sen så vi får se hur det går. 

thöööörsday!

sicken dag!
utvildad när klockan ringer, funderar på om bikram är en bra idé eller inte. kommer fram till att vila är bättre än att chansa så istället, under tiden vanligt folk gör sina kontorstimmar, äter vi frukost på way cup lääänge, köper uv-pennor och kollar secondhand på långgatorna, blir kär i sneakers, gör och äter quesadillas, drömmer om diverse, går på draken och ser labour day.
när vi kommer ut är det inte ens mörkt.

bananpannkaka och body pump på det. kan det toppas så visa mig.

eat.praise.love.

jag skulle säga så istället. praise.
my bed is my castle today.
och jag har sett filmen igen. eatPRAYlove. sist jag såg den var drygt tre år sedan. jag hade gjort det ändå jag i slutändan kunde göra vilket var att göra slut. jag satt högt upp i luften, omgiven av människor men ändå för mig själv. och så visade de den här filmen, när jag reste till nya zeeland.
ganska passande.
ganska fint.
på nz träffade jag linda och det är jag alltid så tacksam över. henne ska jag träffa på fredag. nästa fredag. då ska jag också träffa bernhard. som jag träffade via elin. som jag träffade tack vare mitt fantastiska jobb. där jag också träffade christine. och åsa. och sandra. och lina. och på mitt andra jobb träffade jag emma. en gång skulle jag gå på bio med en dude. det blev nåt annat som blev nåt annat och nu delar vi hem. en gång kom en fin person på mina klasser igen och igen. nu är vi vänner och hon är grym. tove. någon som lyfte mig mitt i röran som fanns kvar när jag kom hem från nz den där gången, det var kajsa. är. kajsa. alltid. ibland för bra för sitt eget bästa.
i want to see you dance again.
eat, pray, love, truestory och jag försöker se mig själv utifrån. jag tror jag är nånstans där vid pray/lovedelen. äta har ju aldrig varit något problem:)
du har vad du tillåter dig själv att ha.
bam, bam, bam.

vi har alla våra historier, resor, bagage som gör oss till dem vi är.
det här är en tid när jag lär mig ännu mer om mig själv. skapar mig själv. igen. en bättre version.
jag är nyfiken på vad jag kommer att dra till mig, vad jag kan ge.

ilska är rädsla som uttrycks.
världen...
så mycket av allt, även bara här runt omkring. samtycke. monsanto. makt. maktlöshet.
problemet är att folk har en tendens att välja rädsla framför kärlek. det är det ursprungliga och enda problemet i vår värld.

nu ska jag le lite med min lever. det måste vara en bra grej.

Brr.

Vaknar mitt i natten och fryser under täcket, känns lite mysko.
Har jag tagit i för mycket?
Hoppas inte.
Dricker silvervatten och kryper ned.
Heja...

- Posted using BlogPress from my iPhone

sommarjobb.

det här året finner jag mig alltmer ofta sittandes eller liggandes på golvet i mitt rum. här kan man spekulera, surfa, läsa, sova, filosofera, visualisera, drömma, manifestera, rulla etc. det är ett mkt bra golv. man kan se himlen också, eftersom jag fortfarande inte har fått upp mörkläggningsgardinen som  drygs ned av misstag i april.
jag finner också njutning i tystnaden.
idag har jag sovit ut, kollat på weeds, ätit brunch, gått iväg med massa återvinning, handlat bra mat, styrt upp grejer, betalat hyror och räkningar, diskat, hittat muffinsar...och nu råkade jag finna mig själv i sökandet av sommarjobb. sommaren känns långt fram alltså men jag längtar. fast jag kommer ha sommar snart. känns som vissa delar av vad jag haft och gjort är på väg att fasas ut mer och mer, men ska kolla upp detta lite först innan jag konstaterar det som ett faktum. faktum ska jag också kolla upp. så när jag scrollar igenom listan med sommarjobb ignorerar jag alla där de söker sjuksköterskor och klickar vidare på andra tjänster som innebär mer flexibilitet och nya områden. hm.
trotts att nu till och med läkarna har gått ut och konstaterat att bristen på personal är stor, gällande både den egna yrkeskategorin och sjuksköterskor. vad fint att de konstaterar detta nu. svårt att uttala detta utan en viss sarkasm, men detkanintehjälpas. det kan nog inte den aktuella situationen på sahlgrenska heller. jag utgår att jag bara är en utav många utbildade, legitimerade sjuksköterskor som väljer att inte arbeta inom vården.
jag tror inte ens att jag behöver förklara eller motivera mig här.
do more of what makes you happy.

Tgim

Det är så fint när man kan följa sin känsla och vara flexibel för sig själv och för andra. Det är fint att känna och välja vila och återhämtning den här morgonen som börjar den nya veckan som vi har hittat på.
Så jag väljer bort alarmet och ligger kvar för att det är vad den högsta versionen av mig gör.
Ligger och känner tyngden i kroppen och funderar på vad jag ska frukostfylla den med.
Thatshowilikeit:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kucklilurar

Ändrade planer massa gånger men nu njuter jag lite av att vara hemma själv i tystnad efter en mkt fin dag med massa bra i olika kategorier.

Jag blingar mig och blingar silver. Gör grönkålchips, blötlägger linser och chilipopcorn och fan vad nice jag har det. Kanske weeds på det:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

in case of indecisiveness.

när du står inför ett val och inte kan bestämma dig, fråga dig själv vad kärleken skulle ha gjort.
den högsta versionen av dig själv. du har alltid ett val. alltid. och du har också möjligheten att välja hur du reagerar i situationer.
jo.

och bara under tiden jag skulle författa det här inlägget hände en massa saker. shit vad bra livet är och jag älskar ändå sociala medier och iphones och nätverk och alla som finns runt omkring mig. ni är så bra, vi är så bra. manblirsommanumgås!

:)

När vi håller på att plocka bort vikter efter kvällens bodypumpklass säger en medlem till mig:

- Du ser alltid så glad ut. Är du det?

- Ja...de är inte fake i alla fall. Hoppas det smittar av sig.

- Ja, det gör det.

...och det hela gjorde mig ännu gladare. Allt i livet går i cykler. Allt bortom livet också.

Jag har öst på liniment på mina axlar som känns uppdragna men annars har det varit en jävlafindag!

Har bla öst i mig soppa på linser och bönor, middag med bas på brysselkål och rödkål och däremellan massa spenat, grönkål, banan, ingefära, ägg mm mm. Kanske tur att jag sover ensam:)

Shit vad kål är gott. och nyttigt. och bra. billigt också. allwin.

ska nu återgå till att förkovra mig på golvet en stund innan min date med john. ska också bädda rent i sängen eftersom jag numera gör det på en gång och inte sover utan sängkläder en natt eller fem för att det är så förbannat tråkigt att bädda rent. fast emma sa att man får, iaf en natt. jag är duktig. bäst jag gör det nu på en gång.

heddå heddå.

make tomorrow even betttaaaaa!

Du är vad du äter?

- Bra, då är jag grön och skön och jävligt god!:)

öppna och tillåt, tillit.

dagen började med att jag försov mig igen! men snabb som jag e hann jag ändå. bikram. glömde shorts. köpte. svettades. lunchade. bytte ord. fick ord från olika håll, blev glad. blev trött. tvätt.
bor mer och mer på golvet i mitt rum. det är ett bra golv, men kanske borde uppdatera mattfronten.
så medan svetten tvättas ur mina kläder ligger jag här och lossar på spänningar och läser gudboken. inte bibeln alltså.

lyssna på det här, fruar, det fick mig att stanna upp lite. står så mkt bra i den här böckerna!
du är det du upplever. 
du upplever det du ger uttryck för. 
du ger uttryck för det du har att uttrycka. 
du har det du tillåter dig själv att ha.
tål att tänka på. och när jag tänker på det och på er, fruar, så gör det mig glad. dels för att vi har varandra och för att ni nu tillåter er själva att ha så mycket mer än vad ni gjorde för ett litet tag sen. och så kom självrannsakan.
jag ska läsa vidare nu, men detta har jag inte släppt.
det här året ska bli än mer magiskt med allt jag ska tillåta mig.
ge dig själv ett överflöd av njutning och du kan ge andra njutning i överflöd. så bra det låter.
är.

dagenstack.

när man knappt jobbar och ändå måste pussla och stånka för att försöka träffa alla fina människor i sin omgivning tillräckligt ofta, då har man det fan bra!
(jag har det bra)

egentligen, vad jag skulle vilja göra just nu, är att bara vara hela resten av den här dagen. vara med mig. ja, det går ju inte att komma ifrån rent fysiskt, men.
ser dock fram emot att få omfamna värmen igen, efter den ofrivilligt frivilliga pausen.
se dem svettas, känna. dra i kroppen och få flödet på köpet.
sväva.

mycket att tänka på nu och samtidigt inte tänka.
känner mig snurrig och jag tror att det är bra.
gillar känslan av tangentbord, rena.

detblirsomdetblir.

de vet man ju.
universum tyckte att jag behövde sova ut så för tredje dagen i rad blev det ingen bikram. okej.
så jag vaknar med body balance, smoothie, kaffe med kokosolja och rum för tankar. jag kommer på mig själv med att ockupera för mycket och inte riktigt ge plats för tankarna. så jag behövde såklart de där orden jag fick, påminnelsen. ibland blir man så otålig bara. vill framåt. fastän man vet att allt kommer när det ska. det är nästan så att man blir ännu otåligare av att veta det.

samtidigt ska man separera tankarna från känslorna och känslorna från tankarna. själen och hjärnan. min hjärna tolkar det som att jag behöver ge mer plats, möjlighet för det att komma fram.

have a little faith.

känner att jag börjar anamma det lite mer.
känner att jag bearbetar en massa i drömmarna som jag sen glömmer bort men som kommer tillbaka till mig i små glimtar emellanåt. med något från det förflutna som jag uppenbarligen bearbetar på något plan.

och faktum är att jag har en bra känsla, den kom nästan genast och jag är nästan säker men jag har ingen aning om hur jag kan vara det nu. så nu kommer hjärnan in och vill börja vända och vrida men jag tillåter det inte. stänger ute och jag tror att det är bra. håll det öppet, kämpa.
havealittlefaith.

man måste inte alltid veta hur någonting ska ordna sig, bara att de kommer att göra det. resten löser sig. resten löser sig. tro mig.

och jag läser om samtal med gud bok2. allting kommer till en när man behöver det.
theend.

val.

det är måndag och jag ger mig själv frukost på sängen och ligger kvar ännu lite längre.
för att jag kan.
vill.
bör.

och hör på den.

fyra.

ibland stör jag mig på att jag orkar störa mig, men kan ändå inte låta bli.
fast just nu är det inte så.
just nu är det mörkt och jag summerar veckan, helgen, tyst för mig själv. jag avstår från att börja knarka weeds för ibland behöver tankarna få vara här och inte där.

en sån bra helg, helande. kan man säga om hela veckan iofs.
i fredags hängde jag upp och ned. i lördags smugglade vi joes och hade snömjäll på jackorna. tillit och acceptans. idag var jag hos min lilla familj i majorna hela hela dagen och det var så fint. hon rätade ut mig också, och matade mig. sen brände hon mig och skickade hem mig, haha.
kärlek.
om 20 dagar åker vi till bangkok, det stod så i mailet. mitt största problem är vilka skor jag ska resa i.

känner mig hoppfull.

what does the fox say? och vilka djur passar egentligen räven ihop med? läser om cusptecken och lejon. kanske är det dags att testa lite kattdjur, byta skogen mot savann. jag tror det kan vara dags.

Elefanten i rummet.

Jag älskar elliphant!!
FYI:)

Location:Fiskhamnsmotet,Göteborg,Sverige

normal is the enemy, normal is the end of me.

down i serieträsket nu när jag har tid. sjukt nicea dagar. ju mer jag tränar desto starkare och piggare blir jag. kanske låter logiskt men också ologiskt. jag borde vara trött nu men jag vill se weeds tills solen går upp. om den ens går upp. men jag ska ju på bikram.

detox.

funderar på om det finns folk jag borde detoxa från, inte egentligen kanske, eftersom jag tycker väldigt mkt om alla i min närhet nu. men vissa tag borde kanske släppas. för min skull. eller har jag redan gjort det? av och på av och på. av.

jag ska banne mig förvänta mig det bästa, alla kategorier. varför skulle jag inte det? va!? justsayin.
det är väl det som är tanken med allt det här just nu. när man stänger en dörr öppnas en annan.
well, lets get to it.

i could use a break, me need to go down on life.

in a better state.

de svettiga kläderna torkar och luktar inne på mitt rum. jag tänder det som finns kvar från mitt byredoljus och blundar för röran här inne.
jag är.
idag kirrade jag resan mellan bangkok och shanghai. hade världens lugnaste dag på jobbet. svettades massor. blev yr vid kamelen. kollar weeds.
jag har tid nu. börjar året med tid. tid för mig. den här veckan har jag tagit hand om mig genom att se världens bästa film, gå på tre bikram, ge tre hotmojo, pusha mig i nya soman, bjuda på bodybalance och pump, veta att jag klarar det, lägga pärlplattor, ätit middag med mycket och många fina människor, fått behandlingar, gett behandlingar, matat med bra bränsle och en liten dos vin och joe för själen.

något lite mer är på plats tror jag. iaf känns det så lite mer idag än igår. det känns bra. jag känner mig hoppfull och pepp istället för det jag kände innan. det är bra.
jag ser framför mig hur dagarna fylls och jag påminner mig själv om att vara här. här. nu.

och alltid, alltid,
tack.

Som soma.

När en dags vila från fysisk aktivitet känns som en livstid.
Kontraster.
Ska bjuda på nya soman och känner sorg i själen av att sats väljer att ta bort denna fantastiska klass ur utbudet från och med april. Men nu är ju nu och nu kör vi!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Landalagatan,Göteborg,Sverige

Låt det vara. Släpp taget. Låt det vara. Bara var. Är. Mental strävan. Bara jag. Se det för vad det är. Ta det för vad det är. Ja.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ilikebubbles.

Det känns lite som att jag befinner mig i en bubbla. Igen.
I bubblan finns jag. Mörkret. Svetten. Och dubstep!

Allt övrigt känns avlägset.
Jag tror det är en bra bubbla. Eller att jag bubblar för att jag behöver det. Det kan vara en bikramutlöst bubbla.

Ser du mig?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bikram.

Känns som jag är min bubbla idag. Lite sömn. Vistats bland folk men ändå för mig själv så jag är kvar i bubblan och har sovit middag i två timmar. Tyst och mörkt. Förlåt att jag tjatar men det är så mörkt.

Bikram leder mig framåt och jag svettas mer än någonsin. Det känns renande och bra. Höfterna blir mjukare, sinnet klarare. Sen i söndags har jag kört tre bikram so far och sedan varit inne i varm sal ytterligare 3,5h och svettas som en gris 30 av de minutrarna och som en råtta de andra. Typ. Mycket vätska har passerat genom den här huden på det senaste med andra ord. Det måste vara bra.
Om en månad är jag i thailand. vi är. fan vad fint.

jag har glömt hur solens värme känns på huden.
nästan också glömt hud mot hud.
vad jag har färskt, är lukten av färsk svett.
mycket tvätt blir det.
svett blir tvätt.

igår pärlande jag två björnar och gav bort till två B.
Skallen blir grötig av att sova middag.
hejdå.

Mörkret. Det är överallt fortfarande, fast det har vänt med mer än 18 minuter. I söndags såg jag solen. Om en månad drar jag norr och sen söder söder söder tills hjärtat blöder.


Hungern.
Jag vaknar med den. Mitt i drömmen, med en känsla av...
Jag vet inte riktigt. Någon slags olust kan jag pinna ned det till. Och minnas fragment ur drömmen.
Hon som borstar hästen. Vi som går upp i djungeln.
Att jag somnade med hoppet.
Vaknade snabbt igen. Eller somnade jag ens?
Spikar och ljudbok.
Hungern.
Känslan.
Filmen. Blå är den varmaste färgen. Den slog omkull mig! Jag är känslomänniska och längesen var det jag kände SÅ mycket under en film. Kanske i verkligheten också, vilket gör det sorgligare.
Det kanske var lite hårt.
Blått hår.
Blå känslor.
Blå klänning som påminner mig om Kajsas såhär i efterhand.

Reflektioner, tankar, mörker.
Längtan. Hunger. Behov.
Basala behov.
Ja så är det.
Jag censurerar mig själv och funderar på att somna om. Borde. Kan jag? Ska jag?
Innan värmen, innan frukost.
Jag antar att jag är skyldig mig att försöka. Mitt framtida jag som ska göra en dag av det här mörka.
Hon vill nog ha sömnen.
Nu.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Rött.

Bra för hela svenska folket att börja året med en röd måndag!
Jag var på bikram igår, nu jävlar! Året börjar med massa massa träning innan resan i feb.

Min hookupsmoothie just nu är gjord på mango, turkisk yoghurt, honung, mandelsmör och garam masala. Inte banan! Wow. Så efter dagens fina, svettiga lunchsoma kör jag en bar, en smoothie, ett glas finkaffe med kokosolja, tvätt och body balancekoroegrafi.
Målet är antingen bikram kl 18 eller bio kl 20. Spelar jag korten rätt är belöningen alltså egenträning och kvalitetstid med fint folk.man får hitta sina egna triggers! Lätt att sväva iväg när man är så fri.

Målet är bikram absolut minst tre gånger i veckan. Ego. Förutom det har jag åtta klasser på sats men alla kräver inte fysisk ansträngning av mig. Bara typ 6 av dem:)

Utöver det här skulle jag behöva fylla upp med massage och reflexologikunder så att cashen rullar in lite bättre. Boka tid nurå! Jag är borta drygt en månad sen så d gäller att passa på.


- bloggat på språng.

I slutändan hittar balansen sig själv. Igår gick jag från jobb till jobb till aw och kom hem halv treish.
Upp och jobba.
Så fast det var lördag och allt gick jag o la mig svintidigt. Jätte. Vaknar alltså nu och har drömt. Drömt om dissar och fina brev. Är det en bearbetning? Vaknar hungrig, på flera sätt.
Kuckilurar som man gör i mörkret om natten, ensam med tankar och visioner. Känslor.
Hungerkänslor och tacksamhet.
Förlitar mig på allt det där ni vet.
Fast går nog ändå upp för en nattmacka.
Jajaja...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tack.

Gästrekord i vårt hem.
Nytt år. Typ.
Förändring.
Tankar. Känslor. Ord över mat. Andras problem, mina problem. Vrid lite mer.
Återträffen. Vidrigheten i mänskligheten.
Vänner.
Vänner.
Vänner.
Mat.
Äkta kärlek och andras ältande.
Skala skala skala och ta det för vad det är. Om det ska växa, det får vi se.

Lugna tankarna. Snurret. Bara var.
Jag är faktiskt den jag vill va.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Året.

Från en helt flippad dygnsrytm över jul till att vakna av mig själv vid åtta. Typiskt. Behöver ju somna om men drömmen väckte mig. Drömt mycket de här nätterna. Är det 2013s naturliga utrensning, ett omen eller bara en process...?
Känslan finns kvar och den här gången inget jag vill återuppleva.
Hm.
Betyder det något?

2013 har varit ett färgstarkt år. Tror aldrig någonsin att jag har träffat så många fantastiska klockrena fin nya vänner under ett år! Å å å.
Rio var första färgklicken, en stark.
Sen började det nån gång senare på försommaren och så har det fortsatt.
As corny as it might sound,
You think you'll find peace when everything else falls into place.

Fins peace and everything else will fall into place.

Jag är banne mig på väg och det där sista ska på plats. Det är dags och det ska inledas med att lyfta taket i natt. Hoppas på gott sällskap! Jag vet att jag får det och jag är ständigt tacksam.
Som fan.
Ut med det gamla, in med det nya!
Undrar bara om det gamla blir mode igen eller om det verkligen blir nyttnytt. Man kan bara spekulera men det känns som om allt är möjligt. Utom just vissa saker:)
Dags att somna om. En liten stund iaf.
Fred.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Ja tack lätt.

Jag skulle fortfarande, kanske ännu mer svara samma sak. Det gäller dig och dig och dig.
Vet inte vad det säger egentligen.

Att framtiden får utvisa.

Nu är jag trött och på väg hem, rensad men bra. Bättre. Mot bäst. Mitt bäst alltså.
När resan är poängen.
Livet alltså.
Precis nu.




Att promenera i mina skor kräver små fötter men stora steg. Fram och bak, bak och fram och fram och bak igen.

Hej.

Jag drog till malmoe

Hej.godmorgon.hallå.
Den här julen har varit ovanligare än vanligt så varför inte fortsätta på det spåret?
Jag har vänt på dygnet och kollat på alla orange is the new black på 24h. Ätit otraditionell grön, fantastisk julmat som jaaaag har lagat:)
Köpt en MacBook aaaaaaair(yeahbaby).
Träffat Lina!
Och måste le åt att den "morgon" jag vaknar tidigast är denna. När vi blev besvikna på att klubben stängde redan klockan fyra. När jag vaknar i vita hotellakan på Scandic med confetti i håret och tunga ögonlock. Då vet man att man har haft en redig kväll. Malmö levererar och man kan inte vara annat än nöjd:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Skeppsbron,Malmö,Sverige

Dagen blev inte som jag hade tänkt men lämnar nu ett sjukt regnigt, mörkt och blåsigt Göteborg på bästa sätt. På ett tåg och med en fixad kropp i process, nybehandlad:)

Preimärjul i skaune. Ska låta lugnet regera och äga mig i några dagar.

Vara.

Lämnar med avtryck, fysiska och mer. Tänkte klippa men näe. Nån mening är det ändå.
Ska nog rulla i mina egna tankar nu.
...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Repeaters.

Hej.
Jag är hög på lunchen som för mig inte alls var en lunch utan en frukostkaffe. Ibland får man effektivisera sin tid och ses när det finns luckor när scheman är fullmatade.
Kakor.
Jag får kakor.
Igår fick jag kardemummakakor av min kund. Idag fick jag fantastiska saffransmuffins och en liten burk sylt till av Tove. Jag sparar dem en stund, drar ut på det goda.
Koffein ut i blodet.
Känner det.
Här hemma är det tyst.
Fick oväntat sällskap på vagnen.
Återigen, tacksamheten.
Aldrig tidigare har livet ändå varit så fulländat, det måste sägas.
Rikt.
Likt inget annat.
Ändå är det luckor att fylla, vilket får mig att undra.

Var den bästa tänkbara versionen av dig själv.
Attraktionslagen.
Genomsnittet.
Man blir som man umgås.
Strävan.
Varan.
Tiden.
nu.

Märkt min kropp.
Kontrasten. rund eller fyrkantig? rund och fyrkantig. färg. element. reflexologi.
äsch.
räv. reva. resa. rött och grönt. what does the fox say?
bara döda fiskar går med strömmen. typiskt fisk.
ta det lugnt.


det löser sig, baby.

Såg ruggigt ut så invigde vinterjackan på andra advent. Visade sig onödigt då det bara är slask men åttagader. Äsch.




Mår oförskämt bra efter en fest som höll på i 12h och de sista shotsen intogs vid 6-snåret. Lite törstig bara och på väg till body balancekvartal. Joråsatte. Blir nog skönt att få lite längd i den här kroppen igen.

Happy sunday, funday.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vad man gör i mörkret.

Indirekt tänker man lite så att det som inte syns i mörket...äsch. Det är så jag ursäktar mig för att inte dammsuga. Tänkt Göra det flera dagar nu men vad händer...?
Idag lyssnade jag klart på boken och sen råkade jag visst påbörja en gratis provmånad på netflix med att se pilotavsnittet av breaking bad. 54 avsnitt. Var det dumt av mig...?

Ska snart iväg och rulla på bollar och rör. Sen kanske mer. Netflix. Droger finns i olika former.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mystisdag.

Idag tar jag sovmorgon, tvättar lakan, går promenad och ligger i soffan och lyssnar på hungerspelen. Grått grått grått.
Hämta varma lakan och ta bussen till världens bästa Emma. Värme. Filmkväll. Den sociala veckan börjar ta form. Så jävla fint folk jag har i min närhet. Man blir som man umgås och man är ett genomsnitt av de fem man umgås mest med. Måste göra mig helt grym:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag ska vila nu, och visualisera ett grymt slut på den här veckan som ju faktiskt startade i Berlin och mer bläck på armen, fortsatte med böter, feber, mys, mat och toppades med ett dansmedley och helkväll.
Att dela är bra och att jag fått göra det två gånger den här veckan känns som ett privilegium. Låt tacksamheten över detta föra mig framåt. Lite.
Små tecken, tillfälligheter, meningar. Energi. Puls. Beat. Känsla, or. Äkta.
Bättre slåss än illa fäkta.
Vänner, vänner, vänner, vi sitter alla på våra piedestaler.
Var jag snygg? Hon sa det. Hela kvällen. Vad svarar man? Tack?
Dansa, dansa, du som är så snygg.
Du med, du med.
Första advent.
Inte tänt nåt ljus, inte fikat, inte hängt upp nån stjärna. Vad e det för fel på mig?
Vaknade där. Efter flera kvartar.
Solljus. Söndag.
Luft.
Andas.
Frukost ute. Oväntade möten. Hej. Hej. Hej! Hej.
Så lätt att snöa in sig.


- bloggat på språng.

Tgif. Eller?

Vaknar med en känsla av tomhet och undrar var den kommer ifrån. Kanske drömmen som sakta suddas ut...
Jag ligger kvar.
Sovit så mkt de senaste dagarna, kanske tog jag igen Berlin. Fick feber, läkte, vilade, mös.
Valde en förargligt dålig dag att vara sjuk på med fick en liten belöning ändå för att jag lyssnade:)
Nu har jag en fjällräv:D
och en fredag framför mig.
Hundvaktslösande att göra. Bok att lämna tillbaka. Röra att ordna i.
Mat att äta. Hund att rasta. I vilken ordning?

Känslan alltså. Vad betyder den?
Jag var arg och uppriven i den där drömmen. Arg och på väg att dra. Hm...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag är jag sjuk. Kan knappt minnas hur d känns. Vaknar unde natten och mår illa. Sover som en kratta. Går upp och petar i mig en apelsin, en kopp te. Tänker att d nog ska gå bra. Gör mig klar att gå, känner att d inte alls är okej, gör det ändå. Ringer och försöker lösa med kort varsel, svårt.
Löser sig.
Tack.
Snurrar. Varm. Kall. Inte som det ska. Bädda ned, blunda, lyssna, återhämta. Vill ju men får se. Om det går. Jag kommer först i det här läget. Vem klappar mig och kommer med soppa...?

Glad att d kom nu och inte i Berlin. Kanske är det abstinens.
Så mycket kärlek att jag vet att det ordnar sig för oss alla.
Ett hej.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Före.

Ikväll kommer jag ha mer bläck nånstans. Fantastiska Peter har ett mission på min hud. Tiden fram t nu har varit så busy att jag knappt hunnit tänka på det, kanske lika bra, men nu är det snart!

Intensiva timmar sen vi började den här weekenden som nu är till ändå för den tredje musketören men vars egentliga syfte börjar först nu. I alla fall för mig.

Igår rumlade vi runt i den gråa stan som bjöd på rå kyla och stängda dörrar. Istället för att testa klubbar testar vi smaklökarna. Bäst igår var det väldigt skandinaviskt koola hipsterstället där duden var svensk och trevlig och jag drack den godaste americanon ever.
Och köpte ett kilo pricey kaffebönor.
Vi har strosat, åkt spårvagn, ätit medioker burgare med skelett i taket. Druckit irish coffe.
Dansat på perrongen.
Kajsa har åkt.
Lina sover.
Det är måndag morgon och snart är det dags.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Schillerpromenade,Berlin,Tyskland

Berlin, baby.

Vaken.
Tidsbristen var ett faktum redan från början och det stressade mig lite, gör.
Klubbarna har öppet nonstop.
Lägenheten är awesome.
Utanpå är allt grått, innanför fantastiskt.
Vi gör och är och hungern slår till hårt men kanske inte så oväntat. Nu är den här och de andra sover. Staden gör nåt med mig som gör varje mål till en fin smakupplevelse och jag äter upp snabbast. Pratar jag mindre eller är jag bara sjukt hungrig varje gång?

Vi skulle klubba.
Vi hade gått upp 3:30 för att påbörja redan och sovit mindre än 2h sen dess. När klockan passerat 01 var vi hemma i lägenheten ovh njöt av en varm dusch. Hoppsan.
För att maxa den här söndagen.
Maxa den med loppis, veganbrunch, mera streetart och sånt. Tre musketörer. Sug i magen. Måste nog bjuda mina kamrater på en fin sång att vakna till. Nej, jag tänker inte sjunga. Det finns ju Spotify. Tack för Spotify.
















- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Schillerpromenade,Berlin,Tyskland

Den här veckan är

Grå.
Men jag lyssnar på en massa ny musik, allt från beats till psykadelisk trance och mantran. Fantastiskt.
Min egna bubbla.
Mediterar på vagnen.
Möter vänner och pratar. Pratar.
Svettas. Revivade organic bodywork nyss. Hade glömt hur mkt man kan svettas på en halvtimme. Älskar.
Mjuk.
Från frukostdejt till fikadejt till att massera en vän till att käka middag med en fjärde.
Det är alltså en sån där bra vecka när jag andas massor. Åker båt.
Dessutom ska den avslutas i Berlin och nästa börjar med bläck


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Diagonalen,Göteborg,Sverige

itchyscratchy.

Idag, just nu, går så mkt viljekraft till att hålla mig från att klia. Det kliar SOMFAN. Jag vill klösa upp allt. Snälla kropp, prata i ord, vad är det som behöver komma ut? vad är det jag inte tål? vad gör jag för fel? det är helt sjukt vad det kliar. ska lägga mig och stirra i taket, se om det hjälper. fokus alltså. fokus.
mitt rum är ett kaos. igen.

tänkte skriva mer. får inte ur mig mer just nu.
fokus.
sen kanske.

Yinyang.

Kontraster, folk!
Mig äger ingen.
Befriande skrattanfall till tårar på tuben.
Skönt folk i stor grupp.
Stockholm.
Bada badkar två kvällar i rad. Vita lakan. Tystnad.
Att börja dagen med meditation.
Skyr.
Nu stoppar jag mental bomull i öronen och blundar. Come what may. Combat A.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Kungstensgatan,Stockholm,Sverige

Wheresmyheadat.

Har suttit ned så mkt de här två dagarna att jag känner av min rygg. Suttit och åkt. Ätit. Pratat. Ätit. Nu behöver jag ligga. Ned.
Två dagar träning blir alldeles utmärkt för att toppa det här.
Innan dess, ett bad, tystnad, tankar och hotellakan. Tveksamt om de är skönare än mina ändå.

Dagens shopping blev en schampotvål. En reflex. Försvarets hudsalva. Bra! Däremot utefrukost, lunch och middag. Äsch.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Kungstensgatan,Stockholm,Sverige

Grönt.

Smoothielunch. Pimpat den vanliga smoothien med kiwi och nässla. Funkade fint!
Således:
Banan
Bladspenat
Ingefära
Gurkmeja
Kokosfett
Kiwi
Nässelpulver
Vatten.

Mums.



- bloggat på språng.

Mörka mörka mörker

Du suger musten ur mig, släpp in lite ljus.

Kontrasterna i landet vi lever i är starkare än på många andra ställen. Det finns en tjusning i det. Jag undrar hur vi gör för att klara mörkret de år då sommaren bjudit på typ tre sommardagar. Vi biter ihop och trängs med andra svennar på stranden i Phuket. För att vi måste. Kan. Suktar.

Kanske ska man boka den där resan nu. Tillåta planering för att man ibland vill just vidare, bort.
Eller?
Räcker det med Stockholm? Berlin. Hisingen. I min fantasi kan jag resa vart som helst. Varför begränsa de resterande tankarna till vad vi lärt oss är rimligt?

Min kollega liknade sjuksköterskorna vid ett resårband och läkarna vid ett bomullsband. Spot On.
Men när det spricker så spricker det, bam.

Bara lite till, lite till, liiiite till.
BAM.

Plötsligt finns man inte mer.
På det här sättet.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ambivalens.

Är inne i en sån där period som är lite upp och ned på ett inte så bipolärt sätt. Men ändå.
Vibbar och lycka varvas med lusten att packa kappsäcken och åka nånstans där man kan gå barfota i sval nattsand och se stjärnorna klart.
Tröttheten igen. Den där som inte orkar med alla dem där krävande. Eller att upprätthålla de där kontakterna som verkar vara så mycket på deras villkor.

Håll din käft och sätt dig ned.

Får lust att leva om natten, dansa som katten och skita i den akademiska kvarten!

Och vem säger att jag inte kan det? Va? Fuckingqueenofmylife. En oklar bortglömd självklarhet.
Hejdå.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Götatunneln,Göteborg,Sverige

Dagens tips

Ta vad som helst ätbart. Lägg till vitlök och chili. Njut.

Fick frågan häromkvällen, vad jag brukar äta, eftersom, det är en del jag oftast väljer bort. Jag hade svårt att svara, fastän jag äter mycket och lagar typ allt.
Det här med fasta kanske kan vara vettigt men det är inget bag kommer att välja i första taget, rätt och slätt eftersom mat är så S j u k t mycket njutning.
Middagsmaten idag.
Vegnuggets. Stekt rödkål, vitlök, chili, purjolök, zucchini, ris, ägg, sambali en mix.
Gott? Ja. En "rätt"? Nej?
Att inte äta sent på kvällen? Hallå.



- bloggat på språng.

Lelax.

I am a butterfly
I need your protection, be my samurai

Fast nja. Jag är min egen ninja men orden ekar i huvudet och basen fyller rummet. Jag har intagit ryggläge i soffan och allt känns tungt. Inte så alltså. På ett avslappnat sätt. Det blir en chillhelg för att inget annat lockar. Det är så jäkla höst.

Vad...japansk du ser ut idag, sa kiffe.
:)

Låt lördagen fortsätta...


- bloggat på språng.

Andra natten i rad. Trött men somnar inte. Är det saknaden av mina egna lakan? Tankarna tar mig hit och dit. Tummen är trött.
Jag tänker och känner att jag är så tacksam över mitt sociala liv. Alla nya, gamla, alla relationer, möten.
Vägar korsas och färgas och berör. Färg.
Färg i höstens nu mörka grå.
Önskar kärlek åt alla. Önskar att alla vågade välja den, jag med.
Tror förra veckans stress fjällar av sig nu och jag säger fall då!
Min nya dräkt ska vara än praktigare snart.
Göteborg Stockholm Berlin.
Och jag tänker att det kanske inte är du som är du. Men jag är alltid jag i minsta cell. Varför byggs vissa inte upp som hos fåglarna?
Gränsen är hårfin. Fin som hår? Mitt är oftast rufsigt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tillbaka.

När du kommer på att du sover är du redan halvt vaken.

I morse blev jag väckt av frugan i precis rätt tid. Utrensning i form av mindre angenäm dröm. Huga.
Men S tog mig tillbaka på riktigt igår. Bra bra. Idag återfann jag känslan för varandet som drog ut på tiden men det är okej och bra och precis som det ska.
Så istället för att åka hemåt kl halv två gör jag det vid sex och kanske måste skynda lite men vad gör det när dagen har varit så bra och magen är full och man vet på förväg att kvällen kommer vara fylld av så fint folk.
Inget alls.

Och nacken är borta.
Båda.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Parkgatan,Göteborg,Sverige

Resan, den ständiga.

Tack för hjälpen.
Det stämmer, stress är inte fysisk, inte egentligen. Den blir det. Den börjar inifrån och den gröper ur dig. Allt dåligt kommer från början från stress. Allt.
Ibland kan stress vara bra men ovanstående kvarstår. Jag kanske har sagt det förut.

Jag märkte det men ändå inte. I tisdags. Hur det nästan rann över där nånstans med alla packade väskor, koppel, medicin, mat, ombyten, fläng, framförhållning, meck. L o g i s t i k s o m h ö l l p å a t t s ä n k a m i g. För fan.
Ljusflimmer framför ögonen är inte bra. Jag fattar. Vad var jag på väg in i..? Jag ska inte vifta bort det och jag ska lyssna på mina vänner när de säger det som jag brukar säga till dem. Och jag ska säga det till mig själv och jag ska andas och det ska bli ljust i mörkret och allt ska falla på plats. Isär och ihop igen.
Och det ska aldrig ta slut.
Jag ska andas och andas så att magen blir som en ballong vid varje inspiration och jag ska fan bli inspirerad till att leva ännu mer.

Jag ska lyfta blicken från skärmen och titta ut och se. Le. Vara och känna och andas och lyssna. Och jag ska höra.


Så är det.
Ikväll är natten extra lång men sova ska vi inte. Vi ska leva i natt som om det vore den sista. Vem vet om det är det...?


- bloggat på språng.

Location:Dag Hammarskjöldsleden,Göteborg,Sverige

Siffror och år.

Det slog mig, och jag sade det, igår när vi satt på yakis toplfloor och hade det väldans trevligt.
Av människorna runt bordet var det endast en som jag kände för ett år sedan. Jag tycker det är anmärkningsvärt. Och fint. Ingen prestige i det så sätt, jag vet att alla inte hat flexibiliteten att göra en sån sak mitt i veckan, butstill.

Blessed.
Stressed. Det var nåt slags flimmer för ögonen men allt är som det ska sa han och tänkte samma lika och sen var det bra. Tog tillbaka mig själv lite där. Kanske båda. Och just i det där är det nog som det ska vara. I allt ammat också, alltid, på sätt och vis.

Kaffebaren. Karlsson. Onsdagsgunget, peepsen, minnena från då. En annan tid, en annan krets. Ser tillbaka på den med kärlek och omfamnar den nya.
Sjukt tacksam över allt detta.

Året. En tid av förändring. Det stämmer nog.
Tack för att ni finns.


- bloggat på språng.

Mat.

Mina fruar matar mig.
Jag älskar er lite mer för det.
Fyi.


- bloggat på språng.

Location:Redbergsvägen,Göteborg,Sverige

Svunna dagar.

Rörigt. Ute. Inne. Jag kommer hem och fastnar mitt i ingenting istället för allting.överslagshandling, naturens lag.
Höstens mörker grep sina klor om mig igår.tyngde min axel, lade sig som en bindel för mina ögon och ville pressa ned mig i ett smalt hål. Drogs upp halvvägs av doften av tända ljus och soppa. Sällskap. Det som toppade det hela var klyschiga fake it til you make it. Nöjd till slut och det är ju vad som spelar roll.
Borde this and that.
Tack sjukvården och posten. Skickar brev som inte kommer fram som gör att jag missar tid fast jag hade kunnat och får vänta till december på nästa. Det känns igen. Kan inte skälla på tjejen i luren när jag vet att hon är jag. Jag är Hon. Vi är alla en.

Fysiskt ryck rensar kanske skallen till att planera och packa. Jag ska bara runt till, olika fruar, center, jobb, lokaler, platser....allt är en plats.
Du lever kvar i mitt minne fast det var ett tag sen nu.
Vi som skulle vara vänner.
Just det.
Orden känns tomma men det är väl så man spelar.

En gång var det sommar.
Jag har svårt att låta bli att sakna den.


- bloggat på språng.

När största delen av dagen går åt till att äta brunch med vänner är livet rätt bra ändå. Samtidigt smider man planer. frukostdejterna är de bästa!!



Fått grejer från holistic så nu finns det D-vitamin och så ska jag köra chlorella ett tag igen. För övrigt tar jag d-vitamin i hög dos, e-vitamin, basbalans, vetegräs och emellanåt magnesium. D-vit för att det behövs. E för huden. Basen för att basa kroppen från försurningar. Magnesium för att hjälpa musklerna att slappna av. Chlorella för protein, vitaminer och utrensning. Vetegräs för sitt grymma innehåll och för att det är så sjukt gott med äppeljuice. Tar silver också. Kollodialt. En skvätt varje dag, minst. Och desmond får i sitt vatten.
Smörjer, steker och slänger i kokosfett lite här och var.
Linfröolja också, i smoothie, på sallad...
Dessutom är det kålsäsong. Åt fräst svartkål t middag igår och hade den i smoothien i morse (se ovan). Det finns så mycket bra skit alltså!
Men nu ska jag sova så jag e vaken när frukostsällskapet kommer i morgon.
Fredagsschema: frukostdejt. Hemmahäng, reflexologi för att hjälpa trigga en förlossning, fikadejt, massera, middagshäng. TGIF.

Idag.

Idag är jag trött. Oändligt. Mest i skallen. Jag gör tvärt emot vad jag kanske borde och tar en takeawaycapuccino. Jaja.
På väg.
Alltid på väg.
Saknar sommaren.
Mycket.
Just nu.
Fick vinterförnimmelser igårkväll, påminde mig om tjusningen i allt det där frostiga. Man kan längta, men jag vet inte om längtan är årstidsbunden egentligen. Det kanske bara är ett svepskäl.

Ska lämna tillbaka boken idag. Jag tror d blir på pricken i tid. Utläst och allt. Jodå, jag kan om jag vill. Hemska Sverige fick den mig att tänka. Eller snarare hemska rädslor, fega människor. Och modiga vackra.
Jag skulle också säga samma, att det var värt det.
Trots alla brännande orättvisor och död i boken slog det mig att det som smärtade mig mest att läsa inte var när unga, vackra män dog alldeles för tidigt. Inte när elkablar snärjde strupar på luft eller älskade nekades att gå på sin livskamrats begravning.
Nä.
När Holger, efter ett helt liv i tysthet och ensamhet, har förberett en middag för två. Två marinerade kycklingfiléer, två tallrikar, två Ramlösa, två vinglas....och kommer hem ensam. Det skär i mitt innersta.
Tragiskt är allt.
Men de andra, de unga vackra, de har i alla fall levt. Levt till fullo. Då känns det på nåt sätt lindrigare att dö ung. Inbillar jag mig.

Jag kan inte säga att jag är rädd för att dö. Men jag vill inte dö med osagda ord, väntande äventyr, på väg. Jag vill inte missa något. Men det får ju bli som det blir.

Nu ska jag in och domdera i svett och sen verkar nog solen skina. Jag är nog piggare då.

- bloggat på språng.

Location:Arkaden,Göteborg,Sverige

Sjudagarslån.

Bibblan har sjudagarslån. Det sätter press på läsaren. Jag antar att jag behöver press ibland. Ändå blir jag ofta lite sen.
Det kostade sex kronor.

Sagt ett känslosamt adjö till kroppen min för att gå vidare till Jonas tårar. Dem man inte ska torka utan handskar.
Parallellt fortsätter etopiens fängslade att berätta sin historia.

Jag har en kvart på vagnen. Knappt. Sida 1.
Jag börjar iaf i tid.


- bloggat på språng.

30sekunder.

Ibland känns det som om ni kör om mig i den yttre filen. Ibland i porshar, ibland i värsta kombovolvon med fyrhjulsdrift och bagageutrymmes större än mitt rum. Ibland kanske någon i en sån där Audi TT som jag en gång fick ett löfte om att en gång äga. Det visade sig vara ett tomt löfte. Det gör inget. Inte nu.
Vissa av er bränner förbi med gasen i botten, med siktet framåt, men tunnelsyn och ingen som helst koll på hur mycket bensin som finns kvar i tanken.
I tanken. Vad finns kvar i tanken?
Tanken om nu.
Andra kanske vrider på huvudet, ser mig, låtsas att inte se. Eller vinkar. Vissa kanske tycker synd.

Jag cyklar i högerfilen, pumpar fart med mina quadriceps. Hamstrings. Etc.
Jag känner vinddraget! kör bara så snabbt benen förmår. Vilar i nedförsbackarna, kämpar i uppförsbackarna. Jag rullar. Till ljudet av däck mot asfalt och den tysta musiken i mitt inre.

När jag tittar åt vänster blir jag lite förvånad.
Jag trampar på, men stannar för en matpaus när jag behöver det. Jag har inte rent mjöl i påsen, jag har glutenfritt i kleankanteen.
Jag gör som jag vill när jag vill.
Och fastän jag kanske rör mig långsammare står jag ändå och väntar på de andra längre fram. Fosho.
Vi ses, baby.


- bloggat på språng.

Jag ligger på golvet, igen, och sträckläser Kristian Gidlund eftersom det bara är ett sjudagarslån som går ut idag. Som vanligt är jag lite sen och förbannar mig över det samtidigt som jag inte bryr mig.
Läser hans historia,
hur hans värld rasar.
Insuper olika tragedier genom olika kanaler.
Varför?
Är det för att lyfta min egna tillvaro?
Tror inte det.
Mest för att känna.
Tröttheten har blivit mer fysisk men ändå inte kroppslig.
Mentalt är den mer ett äsch.
Orka.
Jag vet inte om det är bra eller dåligt men måste göra det såhär.
Precis som du måste göra det,
på ditt sätt.

Om det är på samma sätt kanske vi möts där,
bortom tallarna.

- bloggat på språng.

En ny vecka. Igen.

Hej sköna måndag.
Jag sover ut bland allt som ligger och trängs i min säng. Jag har återigen spenderat ett dygn hos min andra familj. Det egna hemmet halkar ibland lite efter.
Funderar på om jag ska ta upp kampen om fest nästa helg. Det var ju så länge sen nu.

Framför mig ligger en öppen vecka.

Kokade gröt på kokosmjölk. Slängde in tvätt. Gick promenad med Johan och Martin i öronen. Steg för steg för steg. Det är fortfarande varmt ute.

Vet inte om det är en lunch eller en andra frukost.
Nymalet kaffe. Knäcke med jordnötssmör och banan.

Berlin är bokat. Jag måste maila han, duden. Läser i GP om en helt fantastisk veganfrukostbuffe i Berlin. Den ska vi testa, Kajsa.

Diskar någon annans disk och tar flera andetag.
Ibland är allt så öppet att man liksom inte vet vad man ska ta sig för.
Spelar wordfeud med främlingar. Det borde väl stimulera hjärnan åtminstone lite?


- bloggat på språng.

Höstmode, on.

Känner efter igen, men höstmodet är definitivt på, och helt annorlunda än sommarmodet.
Jag snackar inte om kläder, utan state of mind.
Inte ens fast jag är bjuden på fest är jag sugen. Jag går hem och sover på golvet igen. Sover så att armarna domnar och jag knappt kan vända mig. Gör det med möda, lägger foamrollen under nacken, pillar på paddan och packar snabbt grejer och antar erbjudandet om sällskap på andra sidan stan.
Nästan där.
Påvägfolk på vagnen, att dem orkar, tänker jag.
Som jag brukar säga, det är skönt med kontraster. Hösten går i andra färger, skiftar åt...jag vet inte.


- bloggat på språng.

Location:Viktoriagatan,Göteborg,Sverige

Mat.

Det handlar i grund och botten om vad man stoppar i sig.
Idag är det kanelbullens dag och folk frossar med andra ord i mjöl.
Mjöl blir som klister i tarmen. Punkt.

Man kan inte äta ignorant och bli förvånad över följderna. Eller jo...det är ju det alla gör. Nästan alla. Upplys er! Istället ser ni snett på folk som inte gör som ni gör. Man kanske inte vill äta på McDonalds. En cheeseburgare som legat i en påse i en källare i fem år och fortfarande ser likadan ut. Mums.
Kanelgifflar.
Hur kan man äta det?!

Gå din egen väg.

Min matdag började med frukost hos Sandra. Toppades med Amandas bästa blackbeanbrownie med jordnötssmör.
Hemmalunch med lemonmasalaburger, bladspenat, purjolök, tomat, avocado, hemmagjord hommus.

Nu ska jag ned på och kaffa.
Ät vad du vill men tääääänk.









- bloggat på språng.

Utan rutin, fin.

Att dagarna är olika och saknar rutin är ganska charmigt. Det skulle driva många till vansinne men jag njuter.
Idag njuter jag av en köpp kaffe och mina tankar (och sociala medier, jaja) på café såhär på morgonkvisten. För att jag var tvungen att gå upp tidigare för att lämna skrutten. Motvilligt gick ser bättre än förväntat trots den sena kvällen. Det är nog för att skallen är ren. Ren och Björn. Tack vare.

Jag tar på mig saker. Andras saker. Fysiska saker. Omedvetet. Jag undrar varför. Jag känner det idag. Fan.
Jag måste skärpa mig.
Hur gör man det?

Oktober, den tredje, och här sitter jag. Livet dundrar på, förbi och är här. Alltid. Som ditt andetag, närvarande i allt du gör, även om blicken är frånvarande tom.

Waiting for you to come on home
and turn me on, sjunger hon.

Vem
Är
Du,
Undrar jag.


- bloggat på språng.

Location:Redbergsvägen,Göteborg,Sverige

Ah.

Jäkligt bra dag. Otippat lång och avslutas klartänkt. Tack alla inblandade. Fem grader och sex timmar.


- bloggat på språng.

Location:Redbergsvägen,Göteborg,Sverige

Smooth.i.

Min smoothie ser precis ut som senap men smakar helt annorlunda.
Jag slängde i:
En banan
En avocado
Linfröolja
Mandelsmör
Kanel
Solrosfrön
Rå kakao
Mandelmjölk

>>krämig, senapsfärgad, len och förhoppningsvis ganska mättande. Kanske skulle tagit jordnötssmör istället, testar nästa gång!:)

- bloggat på språng.

Förödande materiell

Hösten alltså.
Den drar igång min köplust. Sitta inne och trösta sig med mys.
Mysiga koppar, mysigt te, lampor, doftljus, tyg, vadsomhelst! Dela med sig t andra av detta mys. Gräva ned sig i böcker, drömma sig bort.
Vaffan.
Tunga kassar tvingar hem mig för fix och nyttigheter innan jag får andas med Krispig (rå!?) höstluft.



- bloggat på språng.

Att hösten är här med sol, färg och kall luft vill jag ändå helst fira med att gå i ide. Det är iaf känslan denna morgon när jag masat mig upp för att träffa Lina för frukost. Snart vänder det. Men ide känns ändå som en väldigt bra idé. Väldigt.

Trots att solen bryter igenom de färggranna lövverken, trots allt det bra. Det vore skönt, kanske skulle det råda bot på min allmänna trötthet, kanske inte.
Vakna till vår.
Det hade varit värt att testa.
Det skulle vara värt att testa.
Det är.
Men hur?


- bloggat på språng.

Location:Ullevigatan,Göteborg,Sverige

Re kre a tion

Jag njuter fortfarande av den här helgen. Ying och yang.
Hemma i soffan. Myshund vid sidan. Mysljus. Läsa bok. En halväten chipspåse och magen med kalla bär. Ljudet från dj-båset fyller rymden mellan där och här och gör det lite bättre ändå.
Mörkret faller, men min vänstra sida lystes upp redan i fredags.
Kanske är det med dig jag ska våga. Eller så är du bara på rätt plats vid rätt tid. Kanske, vi får se.

Jag hade nog aldrig förutspått det här livet men jag är mycket positivt överraskad.

Och horisonten har varit drömskt vacker två dagar i sträck.


- bloggat på språng.

På mina villkor.

Med glädje har jag spenderat både fredag och lördag kväll med trevliga trios i Majorna. På vagnen hem är jag väldigt nöjd över att köra en lugn helg nu när det är löningshelg. Döden. Suddiga blickar. Min skalle är tom.
Tom.
Känns bra ändå.
Ska drömma bra skit och vakna utvilad och balanserad trots halsen i knävecket.


- bloggat på språng.

Septemberdag.

Jag går i solen på en kyrkogård och lyssnar på Kristian Gidlunds berättelse. Döden är nära men jag är så levande.
Jag går i t-shower och svettas, de andra har halsduk och höga kragar. Fryser dem?
Vad är skillnaden på dem och jag?
Är vi inte alla ett?



- bloggat på språng.

Döden.

Som sagt, jag ser nog inte på döden på samma sätt som gemene man.
Den senaste månaden har den dock gjort sig påmind. Jag vet, folk dör hela jävla tiden, man kan ju inte beröras av allt och alla.

Jag kan inte säga att det gör det bättre eller lättare egentligen. Men man är ju mer förberedd när någon som varit sjuk en längre tid till slut får somna in. Ibland kan det kännas som en befrielse till och med. Saknad finns säkert alltid men det är väl egot som talar. Vad som än händer handlar det om hur du väljer att reagera på det. Ja, väljer. Hur möter du framgångar, motgångar, bortgångar?
Det värsta du kan göra, tror jag, är att blunda.
Knipa hårt med ögonen och gå åt ett annat håll.
Vilka blir följderna?

Så, vackra själar, vila i frid eller lev där ni är nu.
Man kan sörja att ni inte längre finns vid vår sida i samma form, men jag ser det som att erat budskap till oss, som är kvar här är:

Lev nu.

Är det inte just det som blir så extra uppenbart när någon plötsligt rycks bort?
Att somna och sen inte vakna.
Plötsligt händer det och det kommer hända alla.
Skulle jag somna nu skulle jag nog vara lite missnöjd för jag är inte färdig.
Å andra sidan, det finns betydligt mer ofördelaktiga sätt att försvinna på.
Gråskalor.

Himlen grät i söndags, nu vet jag varför.
Det var en perfekt bakisdag. Filmdag.
Nu skiner solen igen och jag ska fånga den här dagen lite mer.
Jag ska ta min lilla vän på promenad.
Jag ska möta luften och jag ska dra in den djupt ned i mina lungor och fingertoppar.
Jag ska återigen känna tacksamhet för just den här dagen och er alla.
Er alla.
Och mig själv.


- bloggat på språng.

perspektiv.

perspektiv på liv.
ibland kommer det en sån där extra belöning. i dag kom det i form av en person som jag tidigare bara sagt hej till som kommer fram och berättar om hur hans ögon börjar öppnas. ja han kanske inte uttryckte sig precis så, men så var det. hur vardagen och de där sakerna man har strävat så länge efter plötsigt tittar tillbaka och allt man känner är distansiering. jag kan utveckla det men jag väljer att inte göra det nu. det är  fint att ögon öppnas i alla olika åldrar och jag är tacksam över att mina redan är såpass öppna.
jag gör vad jag gör för att det är så kul och givande och det här är sådant som gör det extra jävla grymt. responsen. berättelserna. uppmuntringen och tacksamheten.
thanksforsharing.

jag backade i bloggen och läste några gamla inlägg och inser att man säkert till viss del kan följa min resa här. klart man kan. jag skriver ju utifrån nuet. det är lite som att läsa sin gamla dagbok. det är fint hur man växer in och ut ur saker, tillstånd, vadsomhelst.

ska smälta dagen nu, som blockchoklad i ett vattenbad.

444.111

Denna dagen, ett liv. Tidsuppfattningen känns helt absurd och igår kväll känns som förra veckan. Det är det ju iofs men det var inte så jag menade.

Sett två bra filmer idag. Fyra den här veckan. Två på bio.
The conjuring.
The impossible.
Mary and Martha.
Before midnight.

Känslorna dröjer sig kvar.
Orden. Deras och dina. Mina.
Jag lagar dig med vetemjöl och vatten.
Magmuskler och axlar.
Han är tillbaka. Den lille som älskar mig villkorslöst. Jag inser att jag har saknat honom. Känns som nyss och ändå som en livstid. Den här sommaren.
Jag kan inte sätta fingret på det alls, men jag tror att jag har genomgått någon slags förändring. På nåt sätt har så mycket hänt men samtidigt inte. Mycket jäkla kvalitet i möten. Närvaro och liv. Värme. Aldrig har jag varit varmare.

Jag vill fly tillbaka eller bort. Lite så. Till det riktiga eller bort ifrån det? Perspektiv.

Händelserik späckad vecka. Summering: Mkt bra. Som vanligt räddade helgen själen, kanske lite mer än förväntat.
Har jag lämnat djuren för Gina.
Kryptiskt.
Your loss.


- bloggat på språng.

Recappar lördagen och tänker på dofter och beröring, sinnen. Känslan.
Dras till den där utelämnande, han frågade mig om jag fick upp nåt krig...

Nej, men jag kände din värme när jag blev den kalla.
Jag kände mig liten när det fanns en sån tydlig kontrast. Det var så längesen.
Varm.

Kommer och går, kommer och går. Tänker på mina fruar och undrar vad ni gör. Jag är vaken men kanske inte borde, eller?

Äsch.

Hud och hörsel. Doft och beröring. Nästan överdos. Mitt hår är oljigt tack vare någon. Min själ är glad på grund av många.
Syntetisk is. Äkta känslor. Falska spel, läste jag och ville genast se mer.

Kanske är det bara en obetydlighet som faller i glömska, kanske är det allt och lite till. Som alltid är det tjusningen i livet att aldrig veta. Idag är idag, nu är nu och i morgon är en annan dag.
Keepitsimple.

Ändå är vi nästan för bra för att vara sanna. Doft, beröring, hörsel. Spelar det någon roll vad man strålar ut när folk är blinda?



- bloggat på språng.

Runtruntfastfyrkantigt.

Att jag ligger just i den här sängen här just nu är. Det är. Livets sammanträffanden.
Att du läser mina ord just nu.
Mina ord.
Äger jag dem?

Vad gör alla andra just nu?
Vad skulle man göra om man fick välja? Välja av allt.
Jag tror jag vet.

Suddiga ansikten på dem jag ännu inte träffat, men ska.
Vart ses vi?
Att sova i dyra hotellakan eller i skogen, det är inte så noga konstaterar vi. Vi udda. Vi kommer alltid att hitta varandra.

Tiden som inte finns känns som en fors. Lite längre fram mynnar den ut i något annat och jag tror det är snart. Jag låtsas så länge men jag känner det inom mig. Snart är det dags.
Tillsammans är man mindre ensam.



- bloggat på språng.

Location:Södra Allégatan,Göteborg,Sverige

Sittplats på vagnen. Kaffe i väskan. Ägg i väskan. Tzay i väskan. Ska nog överleva dagen:)

Ryggen nära att ge upp, samma ställe som sist. Sicken tur att jag har två ofrivilliga vilodagar, träningsmässigt.

Att promenera t jobbet är inte längre lika lockande, det är synd. Höst höst höst. Jag är inte redo. Jag vill fly. Och vara kvar. Och allt.
Slits mellan sitsar, åsikter, vardagar.
Gillar det ändå.

Nu:jobb. Sen:jobb.
Vad säger man om det
Cash is king...?

- bloggat på språng.

Svennevecka.

Det fortsätter att klia och jag undrar, är det livet som kliar mig? Som dyker upp som en blaffa på röven? Är det?!
Min enda lite lediga vardag är idag. Den här veckan alltså. Den är busy. Den är nio klasser, sovaborta, vc, bedvidgång, knåd, födelsedagar, kalas, återkomst. Inte konstigt att det kliar?
Eller är det prickarna i öronen? :O

Ska man köra detox?

och jag erkänner, till slut, det är fan höst.
brr.
åh så mysigt säger alla.
fuckoff säger jag, och vill åka bort.
som vanligt då, tvärtemot.
varför inte?
motpoler är livsnödvändiga.
livs.
hör ni det?

nu ska jag värma mig inifrån och trycka in koreografi. göra kroppen mjuk och stark. och hård.
ingen femtvå, ingen ellsehåeff, kanske ditåcks.
man kan ju göra eget lim med vatten, vetemjöl och vinäger. tänk på det när du äter din kanelbulle.
jag låter lite arg, märker jag.
jag är inte arg, men kanske lite trött.
ni vet?

och medan jag skriver struttar elin runt i det största äpplet och jag vill också vara där. med dig. så jag tar senare min tilflykt till den andra frun, henne ska jag klappa på ikväll.

...

Konstigt mode.
Som ett ufo, betraktar utifrån.
Vad ser man?
Hur många färger, och hur starka?

Kliar.
Han lärde mig det, att inte klia.
Han lärde mig att jag inte måste.
Var det allt?
Jaha, tack i så fall.
Är väl inte där än.

Tröttnar. Letar. Hittar. Hoppas.
Frustrationen. Mönstren. Runt, runt.
Kanske fyrkantigt kan vara bra ibland ändå.
?

Känns liksom lite...meningslöst, allt. Betraktat utifrån.
Man undrar,
Vad är poängen?

Man gör vad man måste.
Existerar.
Jag känner mest för att sova. Länge. Vakna i en annan dimension. Med alla bra.
Utvilad och pepp.

- bloggat på språng.

cancer.

arga ord, eller hur? bara ordet cancer får många att reagera. starkt. det är ett laddat ord, ett laddat ämne, ett aktuellt ämne. varför?
ja, för att cancer tar liv. nu har ett till av många många måååånga slocknat. ett till i mängden, men samtidigt ett alldeles unikt. dock kommer vi alla att dö, men det behöver man ju inte tänka så mycket på. nu.
tillåt bara dig själv att tänka lite längre, lite bakom kan man säga.
vad är cancer? hur kan cancern får fäste i en kropp och få cellerna att speeda upp? hur?
äsch. det känns som ett lite för asgigantiskt ämne att ge sig in på såhär dags när jag bestämt mig för att sova som en fuckingqueen i natt och har nya missions i morgon.
cancern skördar liv och det är för jävligt. men det tycker väl alla. finns det någon som tycker om cancer? nä just det. (men det finns många som tjänar jävligt bra med cash på cancer kan jag meddela)

vad jag ville säga är nåt i stil med att lika mycket energi som du lägger på att hata cancer borde du lägga på att sprida kärlek. minst. eller typ miljoner gånger så mycket.
hata och kicka ass och gråt en liten stund.
sen.
...
rise above.

Qué.

Så jäkla trött. I kroppen. I huvudet. I ögonen. Lite i själen, tillfälligt.

Somnar inte på kvällarna fast jag är trött. Två i rad. Vet inte varför.
Ska ändra.
Tre klasser idag. Första nu.
Hotmojo.
Solen skiner över ön. Jag har shorts. Alla andra har byxor. De kommer ha vitare ben än mig snart.
Ha!





- bloggat på språng.

Location:Brantingsmotet,Göteborg,Sverige

tisdagstugg.

Efter en rastlös natt kliver jag upp tidigt för att tvätt och har en mysmorgon, fastnar i soffan framför datorn så länge att jag börjar bli hungrig igen. Skippar lunchklassen till förmån för koreografiövning hemma (som jag inte har börjat med).
Funderar lite på livet, framtiden, och sånt där jag inte riktigt orkar ta tag i.
Kollade igenom gamla foton på datorn igår och såg hur annorlunda jag en gång var. Inte bara utseendemässigt, det var som en annan person. Konstigt, men egentligen ändå inte. Undrar vad mina nuvarande vänner skulle se i bilderna. Så mycket har bytts ut. Av mig.
s u r v i v a l o f t h e f i t 

ska hämta tvätten nu.

Senasommarhelger.

Det är väl ingen nyhet, men man måste verkligen våga bryta sina mönster för att få förändring, om det nu är det man önskar.

Ville bara säga det.

Helgen har gett en massa. Allra mest fysiskt skulle jag nog säga. Tre kvartalsutbildningar och två klasser.
Gommen har vilat men ska livas upp med söndagsthai.
Tatueringsmässan fick falla för vädrets räkning och lika bra var det eftersom jag smider planer på annat håll.
Levern har satts i arbete och kläder har blivit rödvinsfläckiga.
Modet har samlats och orden har varit många. Jag har dansat till dr feelgood, varit på utefest på ramberget, och växt mig starkare än någonsin.
Nu behöver denna ladyn en söndagsmiddag med frugan. Denna gången blir det trean.
Shooo breee.


- bloggat på språng.

Location:Basargatan,Göteborg,Sverige

I mina skor.

Det är mycket fast det är lite och det är banne mig kvalitet. På allt.
Jag rundar av kvällen med stillhet, bibliotheque, te, koreografi och reflektioner.
Veckan skjöt iväg minsann, och det ena avlöser det andra. Jag behöver precis all tid och jag nyttjar den väl. Det som halkar efter är allt som inte är här precis nu, eller i närheten. Det blir avlägset. Förlåt för det, men det är så jag måste leva. Här. och. nu.
För i morgon är en annan dag.
Tacksam.
Tacksam för allt i mitt liv faktiskt, och allt som lett fram till detta och att detta kommer leda fram till alltdetandra. Som kommer sen. Tack på förhand kan man säga.
Alla som finns i mitt liv är så bra. Ja, du. Känner mig löjligt priviligerad.
Allra allra mest just nu för spontanitet, samtal, stöd och svett. Till alla ni som gör det möjligt: TACKSOMFAN.
Jag kommer att fortsätta tjata om det här.

Jag tror bara jag ska avverka några ord till och sedan vila. Fredagar är inte mina nätter, dem är sömnens. Jag har body pump 87 i kroppen och i huvudet och minst tre timmars tuff träning i morgon.

Framåt.

Jag gör ett dyk tillbaka i tiden genom att traska på min gamla gata. Oundvikligen dyker minnen upp. Trots att jag inte bor långt härifrån nu går jag sällan här.
Känslan.
Jag brukar referera till den tiden som "mitt gamla liv" och det känns verkligen som ett annat liv.
Jösses.
Så avlägset. Så mycket då. Så sjukt annorlunda. Ett helt annat jag. Fortheworse.
Men missuppfatta mig inte, jag ångrar inget. Jag är tacksam för dem åren, för utan dem hade jag aldrig varit här. Här. Precis nu, precis såhär. Det vet jag.

Förut gick jag promenader med desmond här. Nu är jag på väg till Ica för att jag hörde att de har prisvärd tzay där. Kött är inte längre en del av min dagliga kost. Om jag inte skulle känna för det förstås. Vilket kan hända men gör det sällan. Och det är forthewin.

Livet är fascinerande.
Jag undrar vart jag är om ett år. Fysiskt. Mentalt. Själsligt.
Men jag vill inte veta.
Det visar ju sig ändå:)

- bloggat på språng.

Location:Kungälvsgatan,Göteborg,Sverige

min tid. nu.

Jag trodde att jag skulle hata att ha lägenheten för mig själv, men jag är tillfreds med det. Finner mig i situationen och är här.
Egentid och jag behöver det. Känna det. Vara i det. Grubbla. Bestämma. Vara. Våga. Jag måste våga. Jag står snart vid kanten, jag kan känna det. Behöver pushen.
Den kommer snart.

Måsta utmana mig, välja bort rädslan. Helst inte snart utan nu. helst.
to whom it may concern.
Don't sit and wait  
Don't sit and dream  
Put on a smile
Go find a scene
I'm sure you'd meet
Someone who would really love you

Musiken fyller mitt rum, mitt nu, mitt jag. Den kommer just precis nu av en anledning och den känns klockren.
push it push it push it real good.

så jag tackar i förväg, för allt som snart landar hos mig.
det oundvikliga fina, fantastiska, upplyftande alltet.
tacktacktack.

den här fisken är långt ifrån död.
bara så du vet.